Maximera timmeruttaget även i skogar med exempelvis klenare träd. Skörda virket i några få längder som är särskilt eftertraktade. Sortera efter längd i separata vältor direkt i skogen. Det är i korthet nyttan med en Gällö Max-avverkning. Konceptet, som funnits några år, förbättras nu ytterligare.

Utvecklingen drivs av efterfrågan. Trävarukunder i Sverige och i världen är villiga att betala för specifika längder och kvaliteter, vilket är anledningen till att Gällö Timber sedan flera år satsar på nischade produkter.

– Vi har utvecklat ett antal funktionella produkter och den resan har bara börjat. Vi ser bland annat en ökad efterfrågan inom emballage och tre meters-segmentet som är intressant, säger Urban Viklund, vd på Gällö Timber.

"Förutom att de får bättre betalt tror och hoppas vi att skogsägare i Jämtland uppskattar att deras virke, oavsett dimension, sågas vid ett lokalt sågverk i inlandet och används till efterfrågade produkter i världen."

Nöjda trävarukunder samt alltid maximalt med timmer innebär att skogsägarna kan få mer pengar i plånboken, oavsett hur skogen ser ut. I de nordvästra delarna av Jämtland finns skogar där det kallare klimatet nära fjällen kan göra träden lite krokiga och ”koniska” (med hög avsmalning). Träd som traditionellt gått till massaved och flis vid en avverkning. Med korta längder på tre meter, samt möjlighet att såga även riktigt klena stockar, kan en större andel ändå bli timmer.

– Förutom att de får bättre betalt tror och hoppas vi att skogsägare i Jämtland uppskattar att deras virke, oavsett dimension, sågas vid ett lokalt sågverk i inlandet och används till efterfrågade produkter i världen. På så vis är Gällö Max även en satsning för att höja stoltheten lokalt, säger Ola Lassemo, skogschef på Gällö Skog.

Det är inte alla bestånd som passar för Gällö Max-avverkningar. I Västernorrland och östra delarna av Jämtland blir det sällan aktuellt vid slutavverkningar eftersom klimatet gör att träden växer sig betydligt högre och grövre än i västra Jämtland. Däremot vid gallringar kan det vara ett bra alternativ även här.

– Vi har under våren och sommaren gjort avverkningar med det nya upplägget och fått goda resultat. Även i bestånd som inte gallrats och där träden växt sig långsmala blir utfallet med Gällö Max bra, säger Ola Lassemo.

Gällö Max-konceptet har funnits några år och produkterna har varit efterfrågade. Därför förfinas nu metoderna ytterligare och nya trävaruprodukter planeras. En viktig del i konceptet är korta stockar, så korta som tre meter. Produkter som efterfrågas bland annat för panel i Skandinavien och Sydeuropa.

Inom konceptet finns den unika ”Gällö-stocken” som är den korta, klena. Även den mäter tre meter på längden och kan vara så smal som 115 millimeter. Den kan sågas med vankant och används främst till emballage, exempelvis till lastpallar inom fiskeindustrin Norge. (Läs mer om Gelfa-fabriken här.)

De långa stockarna i konceptet hade tidigare två fasta längder på 5,50 meter och 4,90 meter. I höstens uppgraderade version av Gällö Max har en ny längd på 3,70 meter lagts till för att förbättra utfallet och öka lönsamheten.

Skillnad på avverkning

Vid en traditionell avverkning läggs allt timmer i en hög vid avlägget. En viktig del i Gällö Max-konceptet är att sortera vältorna i olika högar efter längd och dimension.

Gällö Max för olika träd

Genom Gällö Maxkonceptet maximerar vi timmeruttaget i alla typer av skogar. Utifrån trädens beskaffenhet tar vi ut de längder och dimensioner som passar. För krokiga eller koniska träd med hög avsmalning kan det exempelvis bli en kort/ grov (grå färg i illustrationen) och en kort/klen stock (orange). För smala träd kan det bli flera korta/klena.

Välkommen till gänget, hur såg vägen hit ut?
Tack! Jag har tidigare jobbat på sågen Sikås Trä i 14 år och som montör på Engcon i 14 år. Om vi ska titta ännu längre tillbaka så satte jag plant under sommarloven i både ur och skur. Tror det är en bra grund att stå på som ungdom. Nu går jag som lärling hos Linn Lund som är en jätteduktig virkesköpare och lär mig allt hon kan. Just idag är vi ute och taxerar i Yxskaftkälen.

På tal om Yxskaftkälen, du har visst dina rötter där?
Ja, jag är född, uppväxt och bor på ”heimgårn” tillsammans med min fru Eva-Karin, en åttamånaders finsk stövare och en jämthund. Barnen är vuxna och vi träffas mest på helgerna. Det finns alltid något att göra på en gård, förutom att ta hand om den brukar jag även bygga självmarkerande skjutmål för salongsgevär och jagar gärna hare med stövaren.

Varför vill du jobba med skog?
Jag har egen skog och har jobbat mycket med den. Då har jag använt mitt sunda förnuft, men nu fördjupar jag min kunskap och får den även bevisad på papper, så att säga. Det känns kul!

Vad tror du att du kan bidra med på Gällö Skog?
Det är svårt att prata om sina styrkor, men det är nog en fördel att jag bor där jag jobbar och har ett bra kontaktnät. Att jag pratar dialekt tror jag också är en styrka som skapar förtroende hos andra som pratar som jag.

Din titel, ansvarig skogsredovisning, vad innebär den?
Det innebär att jag ansvarar för den skogliga redovisningen ut mot skogsägarna, men jag jobbar även med resultatuppföljning och budgetering. Jobbet har än så länge varit väldigt varierande. Även om det tagit ett tag att hitta en röd tråd i det hela så har det har gått bra att komma in i rutinerna.

Jobbar du mest på kontor eller ute i skogen någonting?
Det bara kontoret som gäller även om jag framöver gärna skulle hälsa på ute i skogen. Jag bor i Östersund med min familj, så jag pendlar till kontoret i Gällö. Vissa dagar sitter jag i Östersund eller Brunflo och visst är det skönt att inte behöva pendla varje dag, även om det är kul att köra bil.

Vad gjorde du innan du började jobba för Gällö Skog?
Jag har jobbat som Business Controller på Tele2. Där analyserade jag resultatet och hjälpte verksamheten med att omsätta affärsidéer till siffror. Jag och min sambo bodde i Stockholm tidigare, men för fyra år sedan flyttade vi hem till Östersund igen.

Har du något tips till personer som funderar på att flytta från storstan?
Vi velade väldigt mycket mellan om vi skulle flytta eller inte. Mitt tips är: vela inte så mycket. Jag saknar inte Stockholm som sådant, men vännerna saknar jag och att somrarna är lite somrigare där.

Nu är det fredag igen och det är dags för fredagsfejset. Denna vecka får vi lära känna Kent Olsson lite bättre.

Berätta lite om ditt jobb, vad har du för arbetsuppgifter?
Jag är produktionsledare i Team syd och utgår från Matfors, Ånge och Liden. Vanliga arbetsuppgifter är att och planera, se över resurser och hålla koll på olika trakter och avverkningar. Jag gör även en del fakturering och annat smått och gott. Det blir ungefär 50 procent kontorsjobb och 50 procent ute i skogen. Det är såklart roligast att vara ute i skogen.

Vad gjorde du innan du började på Gällö Skog?
Jag gick först på skogsskola och sedan jobbade jag på sågverk mellan 1998-2013. Sedan dess har jag jobbat på Gällö Skog. Det är mycket att göra, men jag trivs bra.

Nu är hösten här, hur påverkar det ditt arbete?
Nu börjar vi planera för våra vinteravverkningar. Det skiljer sig från annan avverkning eftersom det är blötare och sämre vägar då, vilket kräver mer planering. När våren kommer går jag igenom vinteravverkningarna för att se att allt ser bra ut.

Vad tycker du om att göra på fritiden?
Då vill jag ta hand om den egna skogen. Det är en del att göra där också. Men just nu är det älgjakt som gäller!

Kan du berätta lite om vad din tjänst innebär?
Det är lite av varje. Löpande redovisningar av virkesaffärer, leverantörsreskontra och kundreskontra. Skattedeklaration och bankärenden. Jag har löpande kontakt med skogsägare och medarbetare. Det är det stora delarna som jag jobbar med, men det är även mycket annat.

Hur är det att jobba för Gällö Skog?
Jag är ny här och är nu inne på fjärde veckan. Det känns bra men det är mycket att lära sig och ta in, speciellt alla olika system vilket är utmanande. Jag har med mig mycket erfarenhet från olika ekonomiavdelningar och som redovisningskonsult. Tidigare har jag till exempel jobbat som inköpare inom träindustrin där vi bland annat tillverkade kök och garderobsstommar av spånplattor för IKEA.

Var kommer du ifrån?
Jag kommer från Brånan, en ort mellan Åsarna och Svenstavik. Det är åtta mil enkel resa till kontoret, så det blir en del bilkörning. Jag har man och två utflugna vuxna barn, då funkar det att pendla. Kontoret ligger bra till, en lugn miljö där det är lätt att fokusera.

Vad gör du helst på helgerna?
Då vill jag helst träna. Gärna löpning och mountainbike i skogen och när det är vinter åker jag längdskidor och slalom. Jag brukar pyssla på hemma också, jobba på med huset. Där finns det alltid något att göra.

Om du måste välja mellan stad och landsbygd, vad väljer du då?
Landsbygd helt klart. Jag vet inte riktigt varför men jag har alltid trivts på landet. I Brånan har jag skogen runt knuten där jag kan andas ut och hitta lugnet.

Idag presenterar vi Erik Söderholm som precis har kommit tillbaka till jobbet efter sin föräldraledighet. Erik arbetar som virkesköpare i Gällö-området.

Hur känns det att vara tillbaka?
Det känns bra. Det är nästan lite som att vara ny igen, ganska mycket har ändrats så det är kul. Nytt kontor, ny chef och ett par nya kollegor. Kontoret ligger i Brunflo, men jag kommer vara både i Brunflo och på kontoret i Gällö. Nu ser jag mest fram emot att komma ut i skogen, träffa folk och göra affärer.

Vilka är de vanligaste arbetsuppgifterna som virkesköpare?
Att åka ut i skogen och titta vad som behöver göras och sedan lämna förslag till skogsägaren om till exempel avverkning eller gallring. Jag träffar många markägare, åker runt mycket och får se olika platser.

Vilket redskap är ett måste att ta med när du åker ut i skogen?
Mitt relaskop är viktigt, det mäter hur tätt det är i skogen. Höjdmätaren behövs också för att mäta höjden på träden. Mobilen används nästan mest, dels för att ringa, men jag har även kartor på den och annat viktigt.

Vad gör du när du inte är i skogen?
På fritiden kör jag rally. Jag har egen bil och kör ibland tävlingar här i Jämtland och Västernorrland. Då kör jag lite kortare tävlingar, ungefär en till tre mil. Oftast är det tillsammans med kartläsare och ibland utan. Just nu är det inte så mycket tävlingar i och med Corona, men förhoppningsvis blir det mer kört nästa sommar.

Efter ett sommaruppehåll är det nu återigen dags att presentera veckans Fredagsfejs. Denna gång har vi haft äran att prata med Erik Bergfors, teamassistent i Team Syd.

Hej Erik, hur har du haft det i sommar?
I sommar har jag haft fullt upp med både flytt och bygge. Det är väl det jag har gjort under semestern.

Känner du dig utvilad och redo inför nya tag på jobbet nu då?
Jo, allt är ju relativt, men jag har fått en del vila också.

Hur kom du på att du ville jobba inom skog?
Jag testade lite olika korta anställningar och kände att det här var nåt för mig. Jag är utbildad kemiingenjör med inriktning mot pappersmassa-industrin. Efter att ha jobbat inom den delen av branschen blev jag egenföretagare inom skogsbruk. Nu har jag varit på Gällö i precis ett år. Jag började i augusti förra året, så nu är jag inkörd i rutinerna och det känns bra.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
Vanliga dagar, finns det? Generellt sett brukar en vanlig dag börja med att jag åker in till ett av kontoren i Medelpad. Där hämtar jag de kartor och annat material som jag behöver. Sen åker jag ut och planerar hur en avverkning ska ske, antingen själv eller tillsammans med virkesköparen. Därefter åker jag tillbaka till kontoret och avrundar dagen. I dag har jag varit i Ånge.

 Vad är det roligaste med att jobba som teamassistent?
Att man får se lite grand av allt, man åker runt väldigt mycket. Det blir många timmar i skogen, det är nog det som jag gillar bäst.

Gällö Skog satsar och anställer en ny marknadschef med ansvar för virkesköp och skogliga tjänster till skogsägare. Uppdraget har gått till Per-Martin Eriksson, tidigare skogsdataspecialist på Norra skog. Han börjar sin tjänst i dag, den 17 augusti.

– Jag ser fram emot att samarbeta med våra 18 kompetenta virkesköpare och tillsammans med dem utmana de stora aktörerna på marknaden. Vi är ett lokalt alternativ med kunskap om och känsla för skogarna i området och ett eget sågverk i inlandet. Det är otroligt viktigt, både för privata skogsägare och lokalsamhället i stort, säger Per-Martin Eriksson.

Per-Martin är 36 år och bor i Slandrom med sin familj som består av sambo och tre döttrar. Förutom jobbet på Norra skog har han varit skogsrådgivare, produktionsledare, fältplanerare och virkesspecialist på före detta Norrskog. Innan dess drev han ett företag inom skogsvård tillsammans med sin bror och hade som mest 30 plantsättare anställda.

– Jag började plantera vid 16-årsåldern och det blev sedan min försörjning i tio år, säger Per-Martin Eriksson. Utifrån de erfarenheterna har jag ett extra intresse för och kunskap om god skogsskötsel.

Gällö Skog är ett dotterbolag till Gällö Timber som inkluderar sågverket i Gällö. Företaget vill växa och avser att öka sin produktion med en fortsatt satsning på nischade produkter.

– Då gäller det att även vässa den skogliga organisationen så att vi blir det bästa valet för skogsägarna när det gäller alla skogliga tjänster. Med Per-Martin i spetsen är jag övertygad om att vi kommer att lyckas, säger Ola Lassemo, skogschef.

Mer information:
Per-Martin Eriksson, marknadschef, 070-614 12 08

Glad midsommar! Vad gör du under midsommarhelgen?
– Jag och min sambo kommer att fira tillsammans. Det blir säkert någon sillbit och snaps, men förmodligen inte någon midsommarkrans. Det är nämligen ingen som känner igen mig utan keps.

Som virkesköpare spenderar du en del tid bakom ratten, eller hur?
– Jag har jobbat i skogen sedan jag gick ut skolan och har nog åkt miljoners mil på skogsbilvägar under mitt yrkesliv. Det är kul att återvända till platser där har jag satt plant, avverkat, gallrat eller röjt och se hur det växer.

Är det något särskilt en skogsägare ska tänka på under sommaren?
– På sommaren är det ett alldeles ypperligt tillfälle att undersöka vilka åtgärder som behöver göras. Se över skogsbruksplanen ute i fält och skapa en överblick över skogens bestånd. Ta hjälp om det behövs, jag följer gärna med ut.

Vad gör du när du är ledig?
– Vi har nyligen köpt ett fritidshus vid Rammsjön. Där blir det ofta bad och middagar på bryggan. Ibland hoppar vi ner i båten och ror ett varv runt sjön för att fiska. Köket är snart klart och på att-göra-listan står en vedeldad bastu.

Vi hörde att du är morfar. Hur är det?
– Jag blev morfar för ett och ett halvt år sedan. Inte trodde jag att det skulle göra mig helt personlighetsförändrad. Nu kan jag sitta och titta på foton på barnbarnet och bli tårögd. Han har ganska nyss lärt sig att gå, men han har redan följt med mig på skoter- och fisketurer. Hans pappa kör skogsmaskin och det märks att han vet hur det går till. Vi kommer bara ha roligare och roligare tillsammans i takt med att han blir större.

Vad har du för bakgrund?
– Jag har varit i skogen sedan jag började jobba. Jag gillar mitt jobb eftersom det är så fritt. Just den här våren har jag jobbat mycket utomhus i och med pandemin. I bagaget har jag 22 år på SCA och tre år på Gällö Skog, och då har jag förutom att jobba som virkesköpare fokuserat på skogsvård och skogsvårdsplanering.

Vad är det du gillar med Gällö Skog?
– Det är ett litet företag där vi jobbar nära varandra och det är nära till hjälpen. Vi är mer mitt i verksamheten och har lättare att påverka och säkerställa att skogsägaren får som de vill. Min åsikt är att skogsägaren ska få det som de vill ha det.

Vad kan skogsägarna ha för önskemål?
– Det finns såklart de som vill att det ska gå fort och bli slätt, medans andra vill att det kan ta tid för att det ska bli precis så som de önskar. Det kan handla om att lämna tallar kring en koja på skogen eller runt odlingar. Ibland är det enskilda träd som ska vara kvar för att de har en känslomässig relation till ett som de fikat under som barn.

Hur kan det gå till då?
– Vi väljer till exempel olika avverkningsmetoder, anpassat till bestånd och markägarens önskemål. Just nu har vi tittat på ett stort sammanhängande bestånd där vi kommer anpassa metoderna efter förutsättningarna. Det hade sedan tidigare tagits bort träd kring ett älgpass. En bit bort finns en naturlig glänta. På båda platserna har det nu kommit upp plantor av sig själv och därför planerar vi att utöka luckorna för att skapa naturlig granföryngring, och då kommer vi använda oss av så kallad luckhuggning. I samma skog lite längre bort hugger vi ur granar och låter tallarna växa på sig, vilket kallas blädning. Ännu lite längre in gör vi en lövskärm: vi hugger bort granarna så att det bara blir lövskog kvar. På alla ställen kommer granföryngringen av sig själv och vi behöver därför inte plantera. Om tre fyra år kommer det inte synas att vi har varit där.

Så kan vi göra när en markägare är intresserad av sin skog och vill vara med och planera och komma med synpunkter. Det hade nog varit svårt på ett större skogsbolag.