Skogen var en naturlig del av Anders Jonssons uppväxt. Nu är även han skogsägare och för traditionen vidare.

Under sin ungdom var han ganska less på skog. För många timmars plantsättning tillsammans med ihärdiga föräldrar kan ta musten ur vilken tonåring som helst. Numera är han däremot en stolt och engagerad skogsägare, Anders Jonsson, ägare till @snoofsweden. Han ser skogen som en långsiktig framtidsinvestering och tillsammans med virkesköpare Lars-Åke Henriksson planerar och genomför han insatser som hela tiden höjer värdet.

– Det var ungefär 15 år sedan jag gjorde mitt första skogsköp. Jag hade ärvt ett skifte tillsammans med flera andra och fick chansen att utöka min andel av den skogen. Sedan dess har jag bara blivit mer och mer intresserad, säger Anders.

Det är en ekonomisk investering, men känslan av att förvalta något beständigt är också viktig. Han växte upp på en bondgård i Ås med föräldrar som alltid varit skogsägare. Nu bor även han på samma gård tillsammans med sin familj och för traditionen vidare. En annan fördel med skogsägandet är möjligheten att jaga och numera uppskattar han också att vandra runt, och bara vara, i skogen.

Anders har bl.a. en fastighet i Dockmyr som ligger mellan Kälarne och Bräcke. I området jobbar och bor Gällös medarbetare Lars-Åke Henriksson som tidigt tog kontakt med Anders.

– Jag fick förtroende för Lars-Åke. Han har kunskap, är proaktiv och föreslår åtgärder. Det är bra! säger Anders.

Nyligen fick han en skogsbruksplan, vilket han anser vara ett ovärderligt verktyg. Just nu håller en väg på att brytas och snart ska det även gallras i Anders skog.

Veckans fredagsfejs är dalslänningen Marcus Johansson. Han är en av våra virkesköpare i Team Norr. Han drar sig inte för att bli ordentligt fysiskt trött och gärna i längdskidspåret.

Du kommer från Dalsland, vad var det som lockade dig hit?
Naturen och älgjakten, om jag ska vara kortfattad. Jag pluggade naturturism i Östersund för en herrans massa år sedan och sedan blev jag kvar. Idag har jag två barn och spenderar mycket tid med dem och min fru. När jag inte gör det jagar jag gärna älg på Rödon och i Hotagen. Men ibland åker jag hem till äran och hjältarnas land (Dalsland), det benämns i litteraturen. Där har jag mina föräldrar och min skogsfastighet.

Vad har du för arbetsbakgrund?
Innan jobbade jag som f-skattare med inventering och planering. Om vi ska titta ännu längre tillbaka så var jag naturguide inom jakt, fiske, vandring, paddling, ja listan kan göras lång.

Vilka fördelar ser du med vårt koncept Gällö Max?
Vi anpassar oss efter den skog och de förutsättningar som vi har här och använder så stor del av stocken som möjligt till timmer även om den är klen eller krokig. I stället för att koka timmer, sågar vi massaved, skulle man kunna säga. En annan fördel är att vi skapar en produkt som är attraktiv för sågen i Gällö vilket genererar jobb i Jämtland. Jag vill gärna bidra till att den ska finnas kvar i framtiden.

Hur ser en lyckad dag på jobbet ut?
Då lyckas jag göra en affär med en markägare som är intresserad av sin skog och har framtidsvisioner för den. En sådan person vill göra rätt åtgärder vid rätt tidpunkt. Det är viktigt för mig att ha en bra relation med markägaren, det är betydligt roligare än att ”bara” göra en ömsesidigt bra affär.

Vågrätt eller lodrätt, vilket alternativ föredrar du när du åker skidor?
Längd! Jag är väldigt trött på utförsåkning. Jag försöker fördriva min inre gubbe egentligen och borde därför säga att friåkning är roligare. Men jag gillar längdskidåkning mer nuförtiden. Jag tränar en del överlag och vill bli ordentligt trött. Då passar längd bättre.

Hej Bernt Lindström, virkesköpare Team Mitt

Varför valde du Jämtland?
Jag kommer ursprungligen från Ockelbo och flyttade till Bispgården 1985 där jag köpte hus och skog i samband med att jag fick jobb. Här har jag blivit kvar för att jag är en riktig skogsmulle och tycker att Jämtlands natur är fin. Jobbet som virkesköpare passar mig perfekt för då får jag vara i skogen både på jobbet och fritiden.

Vad uppskattar du mest med ditt jobb som virkesköpare?
Jag har jobbat som det i 35 år och det är kontakten med människor som är det bästa med jobbet. Jag gillar också att kunna hjälpa till med delar runtomkring skogsägandet, som till exempel kunskap om ekonomi. Jag är en del av inventarierna på Gällö Skog och jag tror att det skapar trygghet hos markägarna. Jag håller det jag lovar.

Skiftar arbetsuppgifterna mellan säsongerna?
Jag är lika mycket ute i skogen som på kontoret utslaget på ett år. På vintern blir det mer arbete inomhus och på sommaren utomhus. Varje årstid har sin tjusning, men försommar och höst är de bästa perioderna med sin barmark tycker jag.

Om du skulle ge tre tips till en skogsägare, vad skulle de vara?

1. Alla skogsägare ska ha en skogsbruksplan. Den gäller för en tioårsperiod och i den kan du se exakt vad som ska göras och när.
2. Se till att gallra och röja även om det inte alltid ger inkomster direkt.
3. Bevaka din skog. En gammal granskog exempelvis, den riskerar att få sjukdomar, skador eller till och med torkar och dör. Då löper du risk att förlora pengar.

Vi går mot kallare tider. Ditt bästa tips för att hålla sig varm och säker i skogen?
Har jag bara en mössa på huvudet brukar jag hålla mig varm. Oavsett årstid är jag noga med att ha telefonen på mig ifall något skulle hända. Är det väldigt kallt ger jag mig inte ut helt enkelt. Det kommer alltid mildare dagar.

Vart kommer du ifrån?
Jag har bott i allt från Norrbotten till Bohuslän, men jag är född i Jämtland och har haft min bostad här sedan länge nu. På Gällö Skog är jag en av dem som i princip har varit med från start. Jag har ett skogligt förflutet i SCA och 1998 började jag jobba för Persson Invest och har sedan dess varit en del av Gällö sågverks timmer-råvaruanskaffning.

Vilka är dina drivkrafter på jobbet?
Virkesförsörjningen till Gällö sågen är en av de största drivkrafterna i mitt arbete. Att bidra med att vi får lokala råvaror till Gällö. Jag gillar den industri-arbetsplats som snurrar, funkar och tuffar på. Jag är glad över att vara en del i arbetet som gör att det ryker i skorstenen vid sågverket. Sen gillar jag givetvis att möta människor också. Jag är nog i grunden mer intresserad av mötet med människor än av stockar.

Hur ser en typisk dag på jobbet ut för dig?
Kära nån, det finns inga typiska dagar i det här jobbet. Mycket händer i stunden även om jag naturligtvis har en planering som jag avser att följa. Men så kommer andra ärenden som pockar på som stundvis måste gå före.

Vad packar du alltid med dig?
GPS och mobiltelefon. Det är motorn i min arbetsvardag. Telefonen för att hålla kontakt med kunder och kollegor och GPS för att det är mitt orienteringsredskap på skogsägarnas fastigheter. Man får inte heller glömma ”skogsögat” för att granska skog och virke. Sen anser jag mig alltid ha med sunt förnuft och gott omdöme i packningen. Det kommer man långt med.

Vilka är dina styrkor som virkesköpare?
Att vara lyhörd och försöka förstå hur kunden ser på sitt skogsägande och aktuell åtgärd. Att lyssna in och förstå vad de vill och känner, vilka frågor de har och att sedan kunna besvara de frågorna och omsätta allt på ett bra sätt i praktiken.

Vad gör du på din fritid?
På fritiden håller jag på med tusen aktiviteter, men egentligen är det tre saker som är viktigast för mig. Det är min älskade hustru, vår dotter och vårt barnbarn. Det är mina tre tjejer det, och de är viktigast av allt.

Veckans fredagsfejs är tillägnad Roger Jönsson. När vi ringer upp sitter han i bilen mellan Hammerdal och Östersund. Roger jobbar som produktionsledare för Team Norr.

Vad gör en produktionsledare?
Kortfattat handlar mitt jobb om att driva ut virket från skog till väg. Jag är ansvarig för avverkningsgrupperna i norra Jämtland och ser till att virket kommer fram till vägen. Där slutar egentligen mitt ansvarsområde, men jag är även lite inblandad i transporterna också.

Vilka är utmaningarna inom ditt yrke?
Väderlek. Nu har avverkningen stått lite stilla eftersom det är så blött ute i skogen. Risken är stor att det blir märken och spår, det är inte bra för naturen och markägare blir lätt missnöjda då. Det är ganska vanligt på hösten. På vintern är det utmanande med snön istället, vi får anpassa oss.

Vad gör du den här veckan?
Förra veckan var jag ledig, därför blir det mycket kontorsjobb nu. Det är administrativa uppgifter som just nu handlar mycket om vägar för min del. Vi måste se om det går att köra in med trailer till ett område som ska avverkas och om det över huvud taget går att köra ut virket efteråt. Samt att lägga ut trakter till avverkare. Jag besöker varje avverkning och får alltså komma ut lite också.

Du har många år på nacken inom branschen, hur har skogsbruket ändrats sedan du började?
Jag har jobbat sedan 1981, jag började som huggare. Det var liv och rörelse i skogen, vi var sex personer i huggarlaget. Nu sitter förarna själva i sin maskin hela dagarna. De är visserligen uppkopplade och kommunicerar via mobil men det är en annan sak nu för tiden. Maskinerna började komma då vid 80-talet. Det är helt fantastiskt hur mycket det har utvecklats. Ännu tidigare var det häst och manuell avverkning så det är en otrolig utveckling som är särskilt tydlig i just skogsbranschen.

Var hör du hemma?
Jag bor i Kallsta norr om Lit tillsammans med min fru och våra två döttrar på åtta samt elva år. Vi har jakthundar så på hösten blir det mycket älgjakt. Döttrarna är lite för unga för att hänga med än så länge men jag tror och hoppas att de vill följa med mig i framtiden. Vi har dessutom skog, men jag har med åren insett att det är bäst om jag sköter mitt jobb och lejer in någon som hjälper oss med våran skog. Det blir mest praktiskt och ekonomiskt. Någon gång ibland kan det hända att jag går ut och röjer lite.

Favorit träd/skogstyp?
Björk tror jag. Det låter kanske lite konstigt, men det finns en del även i norra Jämtland. Ett fint björkbestånd på sommaren, det är grejer det. Men det ska vara välskött och fint, fast så är det väl med det mesta.

Skidtunneln i Gällö, MidSweden 365, fylldes av unga entusiastiska skidskyttar från Sundsvall första dagen på höstlovet. Tack vare en ekonomisk insats från Team Syd på Gällö skog bjöds ungdomarna på finfin snö och minus två grader trots att det var närmare åtta plusgrader i Sundsvall, en och en halv timmes bilresa bort.  

– Det är roligt att kunna ge tillbaka till idrottande ungdomar på det här sättet, säger Erik Lundgren virkesköpare på Team Syd som tittar till träningen över lunchen. Vi stöttar Sundsvall Biathlon sedan tidigare och det här är en liten bonus -  en försäsongsdag på skidor här i Gällö. 

Skidglädjen gick det inte att ta miste på när ungdomarna skejtade fram på snön - från och till skjutvallen. 

– Det svåraste med skidskytte är nog att inte frysa, menar Hanna elva år när hon tuggat i sig lunchen på serveringen.

Ute skiner solen och den snön som kommit de senaste dagarna smälter snabbt bort. Tur att det finns en skidtunnel med konstant temperatur.

– Det är kul att åka på snö, men det vore kul om det var lite längre spår, menar Isak, även han 11 år. 

Mixen mellan skytte och längdåkning tycker de båda är det roligaste med skidskytte. Men, skjuta är än så länge det svåraste, ett år efter att de börjat med sporten.

Mixen mellan gymnasieungdomar och nästan nybörjare i tunneln är härligt prestigelös. Alla kan träna med sina egna förutsättningar och det finns en handfull tränare och föräldrar på plats som hjälper till.

Även Erik Lundgren fick prova skytte med skidskyttegevär. En ny upplevelse. 

– Nog för jag har åkt både skidor och skjutit en hel del, men aldrig i kombination, säger den vane jägaren. 

Några stavtag blev det inte för Erik Lundgren men han fick frysa lite om fingrarna på skjutvallen och visade ändå vilken god skytt han är genom nio träff av tio i stående skytte. 

Vad gör en Produktionsledarassistent?
Jag är lite allt i allo på Gällö faktiskt. Jag tar bland annat hand om event, interna dagar och fixar med sånt som behövs då. Ute på fält har jag mycket kontakt med entreprenörerna som kör skogsmaskiner och lastbilar. Jag tillhör Team Syd men jobbar för alla teamen. Därför får jag åka runt mycket när det behövs hjälp på olika håll. Jag utgår oftast hemifrån, men annars sitter jag i på kontoret i Matfors.

Hur länge har du jobbat för Gällö Skog?
Jag har arbetat för Gällö Skog sedan det startade 2013. Innan dess jobbade jag för Prima skog, där hade jag samma roll som jag har nu.

Vilka är de största utmaningarna i ditt jobb?
Bra fråga. Att vara noggrann och inte ha bråttom, till exempel när vi hjälper skogsägare att se över sina fastighetsgränser. Då handlar det om mycket pengar och går inte att gena.

Vad gör du helst en ledig dag?
Då är jag hemma med min fru och våra trillingar. Vi bor i en by som heter Mellangård utanför Matfors, två mil inåt landet. Där trivs jag otroligt bra. Vi har en gård, lite jordbruksfastighet och skogsmaskiner som jag ägnar mig åt. Våra döttrar är 17 år och har hängt med på jobbet sedan de var små, så de vet allt om skogen. De följer ofta med mig på somrarna och hjälper mig att kratta och städa dom avlägg på åkrar som vi använt på vintern. De är väldigt hjälpsamma.

Kontrasten mellan jobbet som polis i Stockholms förorter och arbetet med skogen i Åres utkanter är stor. För Per Såmark är skogsfastigheten i norr inte bara en plats för avkoppling. Den är också en välkommen intäkt som kan investeras i både bostäder till barnen och passionen frimärken. Med en lokal samarbetspartner kan han luta sig tillbaka i trygg förvissning om att alla skogliga frågor tas om hand. 

Per Såmark sitter på uteplatsen hemma på Ekerö tillsammans med sin fru Liselott när vi ringer honom. Paret har tagit tjänstledigt från sina jobb som poliser i Stockholm för att varva ner, jobba med skogen och fiska. Ett stenkast från Pers stol vakar den goda gösen, men i Åresjön intill skogsfastigheten väntar rödingen. Han sätter stort värde i möjligheten att få ut det bästa av två världar och är glad att han även kan erbjuda sina barn samma sak. Trots att de behövde viss övertalning som små.

– Jag mutade dem med Kalle Anka pocket för att de skulle följa med på utterfiske. Nu när de är vuxna har de fattat grejen och kan sticka iväg själva. Då är man stolt, som far.

Skogsfastigheten på 226 hektar har Per ärvt av sin pappa som också är stockholmare. Han sätter stort värde på kontrasten mellan stad och land. Han åker gärna till stugan på skogsskiftet för att fiska och köra motorsåg runt husknuten som avkoppling. Alla skogliga frågor lämnar han med varm hand över till Linn Lund, virkesköpare i Team Norr.

– När jag tog över skogen och förstod allt som kan hända, att träden till och med plötsligt kan fatta eld och brinna ner en dag, kände jag att jag behöver ta hand om dem. Helst innan naturen gör det på egen hand. Därför tog jag kontakt med Linn, som förutom att hon är trevlig och lättsam, alltid svarar i telefonen.

Med god hjälp av sin revisor blev avverkningen ett positivt ekonomiskt tillskott för Per som bland annat kunnat investera i en ny snöskoter som han använder för att ta sig fram i skogen på vintern. Han har även kunnat bidra till en tomt till dottern. En del av pengarna investerar han också i sin stora passion, frimärken.

– Jag brukar skoja att jag vill återvinna träden till något annat som är gjort av trä. Frimärken har varit en hobby sedan 40 år tillbaka på en hyggligt bra nivå.

Med hjälp av skogsbruksplanen har han koll på framtiden och exakt vilka insatser som kommer göras och när. Att äga skog på distans är enkelt enligt Per.

 – Jag och Linn hördes väldigt ofta i början, men nu är samarbetet ett självspelande piano och jag känner mig trygg.

Vikten av att tänka nytt och jobba efter givna förutsättningar skapade en ny träindustri i Gällö. Den tidigare fabriken för gevärskolvar till försvaret och senare även limfogskivor, har återigen fått en självklar plats på den lilla udden. Gelfa är sedan hösten 2019 en liten såg som levererar emballage, för närvarande till emballageindustri i både Sverige och Norge.

Tobias Engdahl, produktionschef, försöker låta lite diplomatisk när han beskriver Gelfas uppdrag:

– Vi ska göra så bra produkter som möjligt av så dålig råvara som möjligt, grovt uttryckt. Produkter som tidigare betraktas mindre värda har genom vidareförädlingen blivit en värdefull produkt i sortimentet. Vankantiga bitar som är både lite fransiga och runda i kanterna blir pallar för bland annat fiskeindustrin. Smala klena granar från rätt typ av skogar får på så vis ett högre värde och en given plats i produktutbudet. Toppiga koniska granar blir med ens också eftertraktade.

– Gelfa är en del av Gällö Max-konceptet och idén kommer ifrån att vi ska kunna utnyttja råvaran på bästa möjliga vis, fortsätter Tobias.

Ungefär ett lastbilsekipage med träråvara lämnar fabriken varje dag. Sorterad och staplad för att spikas ihop till pall på andra företag närmare slutkunden. Effektivare transporter är en av huvudanledningarna till den lösningen. Det blir standardstorlekar för Europapall, 1200x800 och halvpall 800x600 men även en hel del specialbeställda pallar i andra mått.

– Vi producerar standardpallsmaterial mot lager så det alltid finns volym på det att leverera, berättar Urban Hallqvist, affärsansvarig för emballagevirke på Gällö Timber. På så vis kan vi enkelt ta in och ta tag i specialbeställningar när det dyker upp förfrågningar.

Idén började gro redan 2014 och produkten ”material för fiske- och sjömatsindustrin” började produceras tillsammans med legotillverkare utanför koncernen. När efterfrågan kändes stabil på en marknad som var positiv till produkten såg Gällö möjlighet att ha tillverkningen i egen regi.

– Det är mer lönsamt och smidigare att ha det nära Gällö Timber och eftersom sågverket och Gelfa är två verksamheter som är tätt sammanknutna är det lämpligt att det ligger här på området. Det är inte mer än en promenad bort, säger Urban som ofta tar sig mellan de båda platserna.

När allt rullade igång i oktober 2019 tog det bara tre månader innan fabriken gick upp på tvåskift för att klara av efterfrågan. Personal som tidigare jobbat deltid på sågen blev efterfrågad arbetskraft på heltid. Tack vare deras tidigare erfarenhet från sågen fick Gelfa kompetent personal på plats i ett tidigt skede. Nu ska det trimmas och förfinas ytterligare för att få produktionen att flyta ännu bättre.

– Ett år efter start ser vi definitivt att vi kan öka kapaciteten, säger Tobias. Med hjälp av produktionen från Gelfa ökar vi även kapaciteten i justerverket här bredvid. Justerverket som tidigare hanterat all råvara kan nu producera grövre dimensioner, på så vis ökar vi produktionsvolymen på hela företaget, nu är det lättare att anpassa och hitta idealiska lösningar som stödjer vår strategi.

– Behovet hos våra kunder och industrin pekar också mot att det är bra om vi kan sikta på högre kapacitet, bekräftar Urban.

Maximera timmeruttaget även i skogar med exempelvis klenare träd. Skörda virket i några få längder som är särskilt eftertraktade. Sortera efter längd i separata vältor direkt i skogen. Det är i korthet nyttan med en Gällö Max-avverkning. Konceptet, som funnits några år, förbättras nu ytterligare.

Utvecklingen drivs av efterfrågan. Trävarukunder i Sverige och i världen är villiga att betala för specifika längder och kvaliteter, vilket är anledningen till att Gällö Timber sedan flera år satsar på nischade produkter.

– Vi har utvecklat ett antal funktionella produkter och den resan har bara börjat. Vi ser bland annat en ökad efterfrågan inom emballage och tre meters-segmentet som är intressant, säger Urban Viklund, vd på Gällö Timber.

"Förutom att de får bättre betalt tror och hoppas vi att skogsägare i Jämtland uppskattar att deras virke, oavsett dimension, sågas vid ett lokalt sågverk i inlandet och används till efterfrågade produkter i världen."

Nöjda trävarukunder samt alltid maximalt med timmer innebär att skogsägarna kan få mer pengar i plånboken, oavsett hur skogen ser ut. I de nordvästra delarna av Jämtland finns skogar där det kallare klimatet nära fjällen kan göra träden lite krokiga och ”koniska” (med hög avsmalning). Träd som traditionellt gått till massaved och flis vid en avverkning. Med korta längder på tre meter, samt möjlighet att såga även riktigt klena stockar, kan en större andel ändå bli timmer.

– Förutom att de får bättre betalt tror och hoppas vi att skogsägare i Jämtland uppskattar att deras virke, oavsett dimension, sågas vid ett lokalt sågverk i inlandet och används till efterfrågade produkter i världen. På så vis är Gällö Max även en satsning för att höja stoltheten lokalt, säger Ola Lassemo, skogschef på Gällö Skog.

Det är inte alla bestånd som passar för Gällö Max-avverkningar. I Västernorrland och östra delarna av Jämtland blir det sällan aktuellt vid slutavverkningar eftersom klimatet gör att träden växer sig betydligt högre och grövre än i västra Jämtland. Däremot vid gallringar kan det vara ett bra alternativ även här.

– Vi har under våren och sommaren gjort avverkningar med det nya upplägget och fått goda resultat. Även i bestånd som inte gallrats och där träden växt sig långsmala blir utfallet med Gällö Max bra, säger Ola Lassemo.

Gällö Max-konceptet har funnits några år och produkterna har varit efterfrågade. Därför förfinas nu metoderna ytterligare och nya trävaruprodukter planeras. En viktig del i konceptet är korta stockar, så korta som tre meter. Produkter som efterfrågas bland annat för panel i Skandinavien och Sydeuropa.

Inom konceptet finns den unika ”Gällö-stocken” som är den korta, klena. Även den mäter tre meter på längden och kan vara så smal som 115 millimeter. Den kan sågas med vankant och används främst till emballage, exempelvis till lastpallar inom fiskeindustrin Norge. (Läs mer om Gelfa-fabriken här.)

De långa stockarna i konceptet hade tidigare två fasta längder på 5,50 meter och 4,90 meter. I höstens uppgraderade version av Gällö Max har en ny längd på 3,70 meter lagts till för att förbättra utfallet och öka lönsamheten.

Skillnad på avverkning

Vid en traditionell avverkning läggs allt timmer i en hög vid avlägget. En viktig del i Gällö Max-konceptet är att sortera vältorna i olika högar efter längd och dimension.

Gällö Max för olika träd

Genom Gällö Maxkonceptet maximerar vi timmeruttaget i alla typer av skogar. Utifrån trädens beskaffenhet tar vi ut de längder och dimensioner som passar. För krokiga eller koniska träd med hög avsmalning kan det exempelvis bli en kort/ grov (grå färg i illustrationen) och en kort/klen stock (orange). För smala träd kan det bli flera korta/klena.