Hugo Landberg bor i Vallentuna och äger skog i Medelpad. Inför ett generationsskifte har han låtit göra en skogsbruksplan genom Gällö skog. Planen underlättar särskilt för distansägare som vill ha full koll på sin skog – från hemmaplan.

– Skogsbruksplanen är ett bra hjälpmedel för att veta vad jag ska göra och inte göra i min skog, när det är dags att vidta olika åtgärder till exempel, säger Hugo Landberg.

Hugo är ”skogsägare på distans”. Han bor i Vallentuna utanför Stockholm och äger skog på båda sidor av Ljungan i Ånge kommun.
– Jag är född i Hjältan utanför Sundsvall, och pappa hade skog. Så jag har varit i skogen sedan barnsben. Idag jagar jag där, även om det är 50 mil bort, säger Hugo.

Genom älgjakten gör Hugo kontinuerliga besök i sin skog och har en god bild av hur det ser ut i den, men säger att det ändå är svårt att hålla allt i huvudet. När skogen nyligen drabbades av ett barkborreangrepp fick han hjälp av Gällö Skog att avverka. I samband med det tog han fasta på ett erbjudande om att göra en skogsbruksplan.
– Jag har en plan från 2012, den är alltså sju år så den gäller ju fortfarande. Men på senare tid har det hänt en hel del, det har varit stormar och barkborrar som krävde åtgärder.

Hugo planerar också att överlåta skogen på sina söner, vilket var ytterligare ett skäl att förnya planen.– Jag har frågat om de vill ta över skogen, och det vill de. Planen blir ett stöd när vi går runt och tittar på skogen tillsammans och ser vad som ska göras.

En skog är sällan homogen, den består av olika bestånd med olika förutsättningar. Skogsbruksplanen beskriver dessa, både på en karta och i ord och siffror, med volymberäkningar och förväntad tillväxt. Framförallt finns detaljerade förslag på skötselåtgärder som exempelvis gallring och avverkning, utifrån de mål som skogsägaren har för sin skog.
– På så sätt är planen ett verktyg både för den som fokuserar på virkestillväxt, och för den som vill värna natur eller andra värden i sin skog, berättar Lennart Magnusson.

Lennart är virkesköpare på Gällö Skog och huvudansvarig för att hjälpa kunderna att ta fram skogsbruksplaner.

– Skogsbruksplanen är en bra grund för samarbete mellan oss och skogsägaren när vi diskuterar olika åtgärder. Och vi vill stimulera skogsägare att aktivt sköta om sina marker för att få en bra tillväxt, säger Lennart.

Alla skogsbruksplaner som Gällö Skog medverkar till att ta fram är så kallade Gröna planer. En sådan krävs på fastigheter över 20 hektar om man som skogsägare vill miljöcertifiera sin skog, något som innebär att man kan få mer betalt för sitt virke.
– Planen ger förutom skötselanvisningar även ett dokument över värdet på skogen, vilket underlättar vid generationsskifte och överlåtelse, när banken behöver underlag för exempelvis långivning, säger Lennart.

Tillbaka till Hugo Landberg och hans skog. I slutet av sommaren fick han sin nya skogsbruksplan från Gällö Skog. Var där några överraskningar?
– Egentligen inte. Genom stormarna har det varit stora avverkningar, och det visste jag ju. Men planen behöver jag oavsett. Nu ska jag sätta mig och titta på den tillsammans med mina söner, och bestämma vad vi vill och kan göra.

Hugo kan rekommendera andra skogsägare att göra en skogsbruksplan, åtminstone de som har en lite större fastighet.
– Om man äger en liten skog kanske man kan hålla i huvudet hur den ser ut och vad som behöver göras. Men det finns gränser för hur mycket man kan hålla reda på, och då är skogsbruksplanen till stor hjälp, säger Hugo.

Hej och välkommen till jobbet! Hur har din första tid på Gällö Skog varit?
Tack så mycket! Jag har jobbat i två månader och det har gått bra. Det är mycket att ta in och lära sig såklart, men jag har blivit väl omhändertagen och varmt välkomnad av mina nya kollegor.

Vad gjorde du innan?
Allt möjligt! Jag har läst naturbruk på gymnasial nivå och två år på yrkeshögskolan till skogsbrukstekniker. Sedan har jag kört skogsmaskin i tre-fyra år och jobbat som vapenhandlare inom näthandeln. Mitt nya jobb är mycket friare och skönare eftersom jag får träffa kunderna hemma hos dem och höra vad de har för ambitioner och funderingar. Skogen har alltid legat mig väldigt varmt om hjärtat och jag tycker om att hjälpa till.

Vem är Rickard Ankarberg och vad gör du på hemmaplan?
Jag tror att folk tycker att jag är en positiv och sprallig person. Jag lever efter devisen ”Det finns inget jag inte kan, bara saker jag inte har lärt mig.” Jag och min sambo håller på att bygga en tvåplansvilla i Kvarsätt just nu. Det är många beslut som ska tas och vi kastas mellan hopp och förtvivlan. 😀 Det blir inflyttning nästa sommar.

Grillsäsongen är här, är du en grillare?
Jag är storgrillare! Det är lite som ett kosläpp nu – alla ska ut och grilla. Jag grillar det som grillas kan, men det blir mycket älg och hjort för min del. Ett tips är grillad spetskål med smör istället för potatis.

Den bredbandade grävaren smyger försiktigt fram över avverkningen. Här förbereder Örjan Wiklund och Anton Nathanaelsson på företaget Kvickgården för nya granplantor. Skopan skrapar en decimeter ner i jorden och vänder upp och ner på tuvan som på så vis ger en mer gynnsam förutsättning för en granplanta.

– En kvadratmeter rensas först på ris, en åtgärd för att minska risken för snytbagge som kan gå hårt åt plantorna. De har lite torgskräck, baggarna, så en ren jordyta utan ris undviker de gärna att gå över, berättar Örjan Wiklund.

Det mörka bördiga jordlagret bildar små mörka kullar över hela området. Från drönarens perspektiv är hygget fyllt av mörka fläckar och på skärmen i förarhytten växer också antalet mörka digitala prickar. Arealer färgas gröna på läsplattan när tillräckligt många högar är utplacerade. Läsplattan är kopplad till gps-pucken ute på skopan. Gps:er i maskinerna är inget nytt, men att ha mätningen på skopan, den delen som gör det faktiska jobbet, innebär en större exakthet.

– Nästa år, när det här ganska porösa högarna jord fått sätta sig, ska det sättas plant manuellt på de här punkterna, berättar Örjan. Men även om det går att hitta varje hög med gps, går det snabbare för plantsättarna att bara se sig omkring – högarna är tydliga även nästa år. På eukalyptusplantage i Sydamerika till exempel, sitter utrustningen på en maskin som både markbereder och sätter plant samtidigt. Så gör vi inte här.
– Visst är det lite kul och prova något nytt också, säger Anton. Vi är en av de första i Sverige som har den här utrustningen och det är lite inkörningsperiod med programvaror och filsystem som inte riktigt lirar ihop. Men det håller på att lösa sig.

Investeringen i gps-utrustningen och programvaran var inte särskilt dyr berättar Örjan. Runt 20 000 kronor för gps-puck, kablar och skärm och programvara.
– Mest är det en trygghet för oss som kör, så att vi inte gör för mycket eller för lite på varje jobb. Det är ett visst antal plant som ska ut och det går enkelt att se här hur man ligger till under tiden.

Men, allting är inte automatiskt. En av knapparna i grävarens joystick är programmerad för att registrera en ”hög” där plantan är tänkt att sättas.
– Det gäller att registrera punkten också – det sker inte automatiskt. Vi har haft den här utrustningen i tre veckor nu så det börjar bli lite bättre rutin på vänstertummen, säger Örjan och skrattar.

Ett annat vanligt jobb är dikning efter som Örjans grävare ofta jobbar i ganska blöta marker.
– Den här bandbredden gör att vi nästan kan köra på grumligt vatten, säger Örjan. Vi får ofta dikningsuppdrag eftersom dikning sänker vattennivån och på så vis ökar produktivitetstakten på nyplanteringarna. Det verkar vara allt fler skogsägare som upptäcker hur viktigt det är. Vi får betalt per meter dike vi gräver eller rensar – att vi kan visa exakt hur många meter vi faktiskt gör är en trygghet för både oss och beställaren.

I stort sett hela sommaren och en bra bit in på hösten jobbar Örjan Wiklund och Anton Nathanaelsson med sin grävare på hyggen runt Östersund. Det Häggensåsbaserade företaget har stadigt ökat antalet jobb sedan starten 2011. Under vinterhalvåret jobbar de istället med nyavverkningar.
– Det är ju rätt kul när man kommer till samma område för markberedning som vi avverkat tidigare, säger Örjan. I slutet av det här året får vi utvärdera vad vi tycker om den nya tekniken, om den har underlättat redovisningen av jobben till exempel.

Vad fick dig att söka dig till skogsbranschen och Gällö Skog?
Skogen har varit en arbetsplats för släkten så det kom ganska naturligt för mig. Jag har jobbat med skogsvård, kört skogsmaskin och även arbetat på såg. Jag har alltså kunskap om hela ledet, från planta till färdig planka. Det är värdefullt för mig och mitt jobb som teamassistent på Team Mitt där jag är köparens och produktionsledarens högra hand. Gällö Skog är en liten och smart organisation med korta beslutsvägar och familjär känsla. Jag trivs väldigt bra.

Beskriv en riktigt bra ledig dag
Då är jag gärna utomhus med familjen. Min dotter är 2,5 år och har börjat hänga med på jakt. Jag vill att hon ska få chansen att uppleva tjusningen med jakten och att hon ska förstå att det genererar mat på vårt bord.

Ni bor i Höglunda utanför Stugun, vad är tjusningen med Ragunda?
Det är en mycket vacker plats. Vi har många berg och mäktig utsikt. Visst, det är lätt att bli hemmablind ibland. Det är när turister kommer hit och tappar hakan som jag blir påmind om hur häftigt det är här.

Om du var tvungen att välja mellan motorsåg och svans, vad skulle det bli?
Motorsågen, eftersom den är effektivast.

På toppen av Vättaberget delade virkesköpare Jonas Engman ut en symbolisk jättecheck till Martin Jakobsson, sekreterare i Vetten Alpina. En sponsringssatsning från Gällö Skogs Team Syd som går under rubriken Kärlek i Kubik. Det betyder att en krona per kubikmeter sågtimmer som Jonas Engman kontrakterat under 2019 går till utvald lokal förening kring hembygden Liden.

– Det är ett jätteviktigt tillskott för oss, säger Martin Jakobsson glatt. Vi måste få igång vår konstsnöanläggning om vi ska kunna hålla backen igång varje vinter. Bra vintrar funkar det ändå men dem blir det allt färre av.

Föreningsliv och engagemang i bygder som Liden är otroligt viktigt menar de båda. Som mest har föreningen haft 200 medlemmar men i år väldigt få när verksamheten stått still.

– När liftarna går kan även serveringen här på toppen hålla öppet, vilket ger fler positiva effekter direkt, säger Martin Jakobsson. Mer aktivitet ger också ännu mer engagemang med mantimmar. Kan vi ta oss ur den här ”trädan” som varit så kan det börja rulla igen.

– Jag tycker det är viktigt att alla som får från bygden också ger tillbaka på något vis, säger Jonas Engman. Det här är ett sätt för oss på Gällö att ge tillbaka på de affärer som görs här. Vetten Alpina förtjänade verkligen årets peng, de har älven med vatten precis nedanför och en nästan färdig snökanonsanläggning, men inte pengar till att spruta snö.

Lasse Lidin är en av de skogsägare som valt att göra affär med Gällö Skog och därmed bidragit till sponsringspengen. Han tycker det känns bra att naturresurserna i bygden på så vis kommer bygden till gagn.

– Det är ett bra initiativ och i viss mån en anledning till att jag valde Gällö för min senaste avverkning, berättar han.

Lasse Lidin äger ungefär 500 hektar skog och sitter i det lokala rådet i Lidenbygden. Han tycker sig se ett ökat engagemang för bygdefrågor i föreningar.

– Just nu finns det inte ett hus till salu här, så visst finns det aktivitet och engagemang i bygden. Vi behöver lite positiva ekonomiska signaler som den här också.

Att Vetten alpina blev utvalda i år tycker han är riktigt bra och det finns många fler som förtjänar att prioriteras framöver menar han.

– Jag hoppas verkligen Gällö fortsätter med det här framöver!

Skogsskiftet är på 230 hektar. Blandskog och myrar, två egna stugor vid en sjö och en mängd vägar genom landskapet. Djur och natur. Gammal skog och ungskog som ska gallras.

– Det är fortfarande lite ovant att jag ska ta beslut om vad som ska göras och åtgärdas, säger Annica och skrattar. Även om det är tio år sedan jag tog över har jag inte vant mig.

Till sin hjälp har hon Kalle Hansson på Gällö Skog som är bekant med familjens skog sedan tidigare. En trygghet och en rådgivare för arbetet med hennes skog, som nu har en upprättad skogsbruksplan som Annica gärna kikar på och tar del av. Om det inte blir för mycket siffror.

– Nej, det där med siffror är inte för mig, säger hon och skrattar. Jag läser gärna beskrivningar om vad som finns och vad vi ska gör för åtgärder, men när det kommer till volymer och sånt har jag svårare att hänga med i detaljerna.

Stugan ”på holmen” är henne kär och här har hon många fina minnen både från sin barndom och med familjen. Fiske, bärplockning, jakt och till och med bröllop i storstugan vid sjön är minnen som dyker upp när vi pratar om känslan av att äga skog.

– Ja, vi gifte oss här i stugan, min man Björn och jag. Det är praktiskt att bo i stan i vardagen men skönt att ha något eget att komma ut till på helgerna och sommaren. Det är bara sex mil till stugan.

– Det är så lugnt här, säger dottern Helle Björnsdotter som själv gärna är ute i skogen och i stugan. Jag brukar fiska, gå i skogen … Jag gillar det.

Helle hade tidigare en tanke på att kanske jobba med skog på något vis. Men bara 14 år gammal är vägen inte utstakad än, och gymnasievalet är inte förrän om några år. Den finns där skogen, att ha en som bara avkoppling kan vara gott nog.

– Jag vill verkligen att Helle ska få vara en del av det här tidigare än vad jag fick vara, säger Annica. Vi har ju alltid varit här men det har varit morfar och pappa som skött om skogen. Frågan är när Helle ska få ta över skogen. Ibland är det bättre att bli lite äldre trots allt, för att få nya perspektiv på saker och ting och jag vill att det ska förvaltas och bevaras. Inte säljas för att bringa inkomster först och främst, även om delar av skogen kommer att avverkas så småningom.

Några större avverkningar är inte planerade i skogsbruksplanen. Vissa delar av skiftet är avsatta för naturvård och i övrigt är det mest gallring och skötsel framöver. Jakten på området är viktig och värdet på skogen har också använts som säkerhet för en lägenhetsaffär. Nyttan av skogen för Annica är både emotionellt och reell, på flera sätt.

– Känslan av att gå omkring i en skog där vissa granar är uppemot 107 år gamla är häftigt, menar Annica. Det ger ett perspektiv på livet tycker jag.

Att bli skogsägare var inte självklart för Annica. Hennes bror och hon delade på vad föräldrarna ägde och Annica tilldelades även stugan på holmen. Brodern fick ett skifte på annat håll men stugan är fortfarande ett nav i familjen och alla får nyttja stugan så mycket de vill även om Annica äger den.

– Jag tyckte inte att jag kunde något när jag blev skogsägare, säger Annica. Hur skulle jag kunna ta hand om skogen? Men det är verkligen enkelt att äga skog när det finns någon i närheten som kan och som är så engagerad i just min skog som Kalle på Gällö Skog.

Fakta Annica Backman
Yrke: Lärare
Hemmaort: Östersund
Favoritträd: Tall, för morfar doftade alltid tall och det är ett träd med stolthet!
Därför gillar jag skogen: Den känns som en gammal kär vän som sett mig i alla mina dagar.
Det bästa med att vara ute: Jag blir lugn och kan verkligen koppla av.
En plats jag gärna återkommer till: Groholmen och då helst ståendes mitt på vallen härmandes Storlommen.

För att möta efterfrågan på virke krävs det att avverkning av skog sker året om. Men för att det ska vara möjligt behöver vägarna hålla för tunga fordon – även när det är blött. Här kommer därför en guide för dig som är skogsägare över vad du kan tänka på för att få till en väg med bra bärighet.

Grus
Gruslagret ovanpå vägen bör vara av kornstorlek från krossmaterial eftersom det stannar kvar bättre på vägbanan. Undvik för mycket sand då det leder till att vägen kan bli som en ”tvättbräda”.

Trummor
Vatten är vägens största fiende. Trummor används därför för att leda vattnet bort från vägen till ett utloppsdike. Ju fler trummor desto bättre.

Diken
Diken är väldigt viktigt för att hindra vattnet att ta sig in på vägbanan. Diket ska ha en lutning som gör att vatten inte samlas och tränger in i vägbanan.

Vändplan
Vändmöjlighet för tunga fordon ska finnas. Tänk på att bärigheten på vändplanen ska vara densamma som på övriga vägen. 

Vegetation
Rotsystemet från vegetation kan växa in och luckra upp vägkroppen samt bli ett hinder för fordon på vägen. Diken bör därför röjas från sly som hindrar vattenavrinningen. Detta är särskilt viktigt vid trummor.

Slutligen brukar vi säga att vägarna ska vara lika bäriga som marken. Kan du ändå inte avverka sommartid bör du avväga om det verkligen är värt att göra vägar för sommarbruk. Men det går att hitta lösningar oavsett typ av mark.

Om du vill veta mer om vilka krav vi ställer så är du välkommen höra av dig till oss. Vi hjälper dig med en bedömning och fler tips om som garanterar bra vägar.

Virkesköpare Pär Jonsson från Team Norr har varit med sedan starten av Gällö Skog. Han är en aktiv person utan björnrädsla med arbetsområde från Östersund och norrut mot Hammerdal.

Hur länge har du jobbat med skog?
Jag utbildade mig till skogsmästare ganska sent i livet. Efter det vikarierade jag i skogen med diverse uppföljningsjobb innan jag började på Gällö Skog, eller Jämtlamell som det hette då. Nu har jag jobbat som virkesköpare i snart tio år.

Vad händer på fritiden?
Jag har alltid varit intresserad av idrott och följer det mesta, men jag har en förkärlek till längdskidåkning och fotboll. Tidigare stod skidåkningen i fokus, men nu har intresset för fotboll växt sig större eftersom mina två pojkar bara pratar om det.

Du jagar också en del har vi hört?
Ja, jag jagar älg och lite småvilt. Älgjakten har varit en naturlig del av livet sedan jag var liten. Det är ett sätt att umgås med folk utomhus som jag gillar. Jag hade nog varit i skogen oftare på fritiden om jag inte hade haft det yrke jag har.

Har du stött på björn någon gång?
Det har hänt ett par gånger, på både nära och långt håll. Jag har full förståelse för folk som blir rädda, men själv känner jag faktiskt ingen oro för björn. Det är ett djur som det vilar en särskild sorts magi över. Nästan som ett sagoväsen.

Okej, 10 000-kronors-frågan: Om du måste välja mellan att klyva ved med yxa eller maskin, vad blir det?
Det beror på hur mycket jag måste ta reda på! 😀 Men måste jag välja säger jag yxa. Det är ett roligt redskap och så gillar jag den fysiska biten.

Det bästa Katarina Edenström vet är att göra sina kunder nöjda, och som spindeln i nätet för försäljning av trävaror märker hon tydligt ett uppsving för bygghandeln i corona-tider. I 20 år har Katarina arbetat på ”Öhn”, där Gällösågen ligger. Först på sågverket, sedan justerverket och nu i den så kallade utlastningen.

Vad betyder egentligen utlastningen, och vad gör du på dagarna?
På utlastningen ser vi till att trävarorna kommer iväg till kunderna. Efter det att säljarna sålt en vara tar jag över; skriver kontrakt och ordnar med allt det praktiska. Det innebär att jag har daglig kontakt med kunder över hela Skandinavien. Det roligaste med mitt jobb är att göra kunderna nöjda, särskilt när jag lyckas omvända någon som inte var så positiv från början. Utlastningen heter egentligen kundtjänst numera och vår grupp hanterar en massa olika typer av frågor och ärenden via telefon och mejl. Internt har vi också en viktig roll, bland annat gör vi leveransordrar till truckförarna.

Hur påverkas ditt jobb av världsläget och coronapandemin?
Det märks tydligt att folk är hemma mer och att de passar på att snickra och renovera. Bygghandeln ökar sin försäljning och då ökar efterfrågan på våra trävaror. Många kunder vill ha mer varor än vanligt och även snabbare, så jag får mer att göra. Det är positivt, mitt i allt det tråkiga.

Hur hamnade du på Gällösågen?
Jag bor i Gällö med min familj så för mig är det perfekt att också kunna arbeta här. Tidigare jobbade jag bland annat i butik. På sågen hamnade jag av en slump för 20 år sedan. Jag började i produktionen, sedan jobbade jag länge på justerverket innan jag 2012 blev erbjuden ett jobb på kundtjänst. De hade hört talas om att jag jobbat med service och trodde jag skulle passa, vilket stämde. Jag trivs väldigt bra och det är inspirerande att kunna följa hela kedjan; från det att stockarna rullar in på lastbilarna till att de fraktas ut som trävarupaket i världen.

Vad gör du på jobbet?
– Efter att markägare och virkesköpare har kommit överens om de stora dragen bryter jag ner uppdraget på detaljnivå. Jag ser också till alla lagar och regler efterlevs. Häromdagen hittade jag till exempel fångstgropar på Rödön som inte var utmärkta på kartan. Då märkte jag upp dem med koordinater och skrev en instruktion på hur arbetet ska göras kring dem. När jag är klar levererar jag informationen till produktionsledaren.

Hur ofta jobbar du utomhus?
– För att både kropp och knopp ska må bra måste jag röra på mig och vara mycket utomhus. Därför passar jobbet som teamassistent så bra där målsättningen är att vara ute och springa i skogen fyra av fem arbetsdagar. Jag går ungefär sex timmar om dagen i obanad terräng och vissa perioder känns det som ett vasalopp om dagen. Men det är skönt att få slita lite. Mina kompisar går ofta på gym när de slutat för dagen, men då är jag ganska nöjd att åka hem.

Vilken årstid gillar du bäst?
– Maj månad är fantastiskt fin, när den snö som finns kvar i vissa områden går under stövelskaften. Efter en dålig vinter, som den vi hade nu, blir det en period då det är väldigt blött och tungt i markerna. Då känns det skönt när det har torkat upp och det går lätt att röra sig igen, men du fortfarande slipper insekterna.