Lokal idrott i allmänhet och golf i synnerhet ligger Team Syd varmt om hjärtat. Men allra viktigast är gemensamt samarbete för bygdens utveckling. Därför sponsrar Gällö Öjestrand golfklubb och väljer även att ge deras ungdomssektion ett extra tillskott i kassan.

– Varje gång någon checkar in på Gällö-hålet på Facebook bidrar vi med en krona till ungdomssektionen. Därför vill jag uppmana alla att leta reda på Gällö-hålet i sin facebookapp och publicera sin incheckning, berättar Erik Lundgren, virkesköpare i Team Syd.

Ju fler som checkar in, desto mer pengar till ungdomarna, men det kostar inget för dig som gör incheckningen. Däremot hoppas vi att du, precis som vi, uppskattar att slå ett slag för Öjestrands golfklubb.

– Jag har själv ett stort golfintresse och det känns kul att på ett enkelt sätt kunna bidra med något till ungdomar som också gillar sporten, säger Erik.

Erik Lundgren samt de golfande och skogskunniga kollegorna Lennart Magnusson och Rickard Ankarberg kommer att synas flitigt på golfbanan under säsongen. Den som vill ta en lunch eller fika och snacka golf och/eller skog är välkomna att ta kontakt med någon av dem. Deras kontaktuppgifter hittar du här nedan.

Vi kan skog – vi gillar dig

Gällö Skog startade med en ambition att vara en lokal uppstickare som utmanar de stora drakarna i skogsbranschen. Därför investerar vi i lokal industri och låter de som har kunskap om skogen i området vara de som fattar besluten. Vi köper virke till bra priser och erbjuder tjänster som du som skogsägare behöver; avverkning, gallring, röjning, plantering, skogsbruksplan, miljöcertifiering och skogsrådgivning.

Tillsammans med dig som skogsägare

På Gällö Skog vill vi jobba nära skogsägare och hitta nya lösningar som fungerar för att maximera timmeruttaget i din skog. Oavsett om det ska avverkas, gallras eller röjas kommer din virkesköpare finnas där som din skogliga rådgivare. Om du känner dig osäker på vad som egentligen är den bästa insatsen för din skog ställer vi gärna upp som bollplank.

Vi står redo för att nå just dina mål med din skog. Våra medarbetare gör alltid sitt yttersta och är alltid tillgängliga för kontakt.

Medlemserbjudande till golfande skogsägare

Du som är skogsägare och medlem på Öjestrand golfklubb får just nu två fina erbjudanden från oss. Logga in på golfklubbens medlemssida för att ta del av dem.

Alla kontaktuppgifter hittar du här

Läs artikeln från förra årets magasin här:

Nyfikenheten på skogsbranschen fick Paulina Mathiasson från Alsen att lyfta luren och ringa Gällö Skog. Ett samtal som ledde till ett sommarjobb som skogsvårdsuppföljare och en första inblick i skogens många yrkesområden.

Hon är inne på sin femte vecka som skogsvårdsuppföljare när vi möter Paulina Mathiasson vid en plantering strax utanför Lit. Intresset för skog har alltid funnits och med skog i familjen har Paulina sedan barnsben fått lära sig att det är något värdefullt.

– Mamma har alltid frågat om jag inte ska bli något inom skogen och jag har väl tänkt att, jo det ska jag nog, berättar Paulina som nu siktar på att utbilda sig till skogsmästare.

Med ansökan till skogsutbildningar inskickade kände hon dock att hon ville testa på branschen först, och känna efter om det verkligen var rätt val. Ett samtal till Gällö Skog gav möjligheten att sommar - jobba som skogsvårdsuppföljare och Paulina var inte sen att tacka ja.

– Jag är väldigt tacksam över att jag som helt novis får kliva in och prova, alla har varit väldigt välkomnande, säger Paulina.

Sommaren inleddes med utbildning i skogsvård och Paulina fick sedan gå bredvid Mikael Eklund, skogsvårdsledare på Gällö Skog, för att lära sig mer om uppdraget innan hon började åka ut själv.

– Mitt jobb är att kolla kvalitén på plantsättningar runt om i Jämtland och Medelpad. Det innebär fysisk kontroll av plantornas placering så att de har satts på bästa möjliga plats. Helst i en omvänd torva med mineraljord på.

Hon trivs bra med att kunna styra sina dagar som hon vill och få tillbringa större delen av arbetsdagen utomhus.

– Det är livskvalité att få jobba utomhus! Jag får komma ut och se ställen jag aldrig annars skulle ha sett. Under några av sommarens varmaste dagar blev det även aktuellt för Paulina att kliva in som brandvakt vid markberedning. Ett svettigt men viktigt uppdrag.

– Jag följde maskinerna med brandsläckare för att vara beredd om mötet med en sten eller liknande skulle ge en gnista och riskera att starta en eld. Det kan gå fort när maskinerna är ute och rör om i marken och det är torrt. Men under mina dagar var det väldigt lugnt, säger Paulina som känner att sommaren hittills har gett en bra första inblick i skogens värld.

Exakt vad inom skogen hon vill jobba med efter studierna är däremot oklart, och delvis är det bredden på utbildningen som lockar.

– Jag vet inte ens om allt som finns än. Men det finns mycket, vilket gör det möjligt att variera sig och hitta just min inriktning. Sen får vi se efter utbildningen vad det blir, säger Paulina.

Att flytten kommer gå tillbaka norrut efter studierna är hon däremot ganska säker på.

– Jag trivs verkligen och vill vara här, så jag hoppas att det inte hinner förändras, säger Paulina.

Med några veckor kvar på sommarjobbet har det redan gett mersmak för skogen och med en stor kärlek till hembygden är chanserna stora att vi snart får möta Paulina i Gällö Skogs skogar snart igen.

Hon föddes in i ett jordbrukarhem där jorden och skogen var grunden för livet. Att förvalta den skog som generationer före henne brukat ser hon som en gåva, en vinst i livets lotteri, men också som ett stort ansvar. Gudrun Abrahamsson från Överbyn, Brunflo, är mån om bygden och hon tycker det känns fint med en lokalt förankrad samarbetspartner som Gällö.

– Lokalsamhället behöver produktiv skogsmark. Många människor får jobb genom det. Det är inte bara personalen på sågen i Gällö, utan alla som är involverade i planeringen av affären, under avverkningen, med transporterna med mera. För oss känns det viktigt, säger Gudrun Abrahamsson.

I ordet ”oss” inkluderar hon sig själv och sin man Arne, men också de syskonbarn som hon äger skogen tillsammans med. Egentligen var det brodern som hade det stora skogsintresset, men när han gick bort alldeles för tidigt blev kontaktpersonerna på Gällö en trygghet. Generationsskiftet gjordes redan i slutet av 1970-talet.

– Hade jag förstått då hur mycket ansvar som skulle falla på mig hade jag gjort mer för att sätta mig in i skogsbruksfrågor. Men nu är jag tacksam över Gällös stöd och vi lejer dem för alla stora insatser.

En del mindre jobb vill dock familjen gärna göra själva. Tidigare skötte de rent praktiskt en del planteringar, numera har de mest allmän tillsyn, till exempel över planteringar. I sin barndom följde Gudrun med sin pappa till hans arbete i skogen dit de färdades med häst och släde. Yxa och timmersvans var redskapen. Det var före motorsågens tid. Matsäck medfördes till huggare och häst.

– Det är en glädje att ha fått vara med om den tidens skogsbruk och jämföra den med dagens maskinella skogsbruk. Det var en helt annan värld, funderar Gudrun.

Hon tänker mycket framåt, på kommande generationer. Målet är att lämna över något lika värdefullt som hon själv fick. Ett stort ansvar där hon inte alltid själv styr över utvecklingen. Väder och vind kan ställa saker och ting på ända. Stora katastrofer som stormar känner hon sig lugn inför, helt enkelt för att de inte kan påverkas. Då finns det annat som stör sinnesron mer.

– Betesskador av älg medför att vi inte längre kan plantera tall. Tyvärr måste vi också nu oroa oss för betesskador av hjort på granplant. Barkborrar är ett fortsatt och ökande hot. Vi är väldigt tacksamma för att få hjälp med bedömning och råd av våra kontaktpersoner på Gällö.

Vill du också ha kontakt med Gällö Skog? Kontakta oss här.

Att ha koll på sina rågångar har stora fördelar, ändå är det allt för vanligt att de får växa igen och blir svåra eller till och med omöjliga att identifiera i terrängen. Genom att se över dina rågångar minskar du risken att hamna i konflikt med grannen. Alla åtgärder i skogen kan utföras snabbare och med bättre precision och du har full koll på att träden du avverkar eller gallrar är dina – varken mer eller mindre. Vet du med dig att det finns oklarheter, ta tag i gränserna på en gång. Virkesköpare Erik Lundgren tipsar om hur du gör:

TA VARA PÅ KUNSKAP
Ta tillvara den äldre generationens kunskap om din mark. Genom att lära dig om vart ditt skifte går innan eventuellt arv vinner du mycket kunskap som annars riskerar att gå förlorad.

RÅGÅNGARNA ÄR GRÄNSEN
Många tror att GPS:ens gränsdragning räcker för att skilja ditt från mitt. I verkligheten kommer denna gräns med en till flera meters felmarginal. Därför blir den fysiska rågången viktig. Är den svår att identifiera så är det dags att markera den på nytt. Är rågången i sådant skick att den fortfarande går att identifiera kan du som markägare tillsammans med ägarna av angränsande skifte markera upp rågången på nytt. Detta genom att exempelvis måla på träd, hänga upp snitselband eller markera med rågångskäppar. Då har ni koll för flera år framåt.

BÖRJA MED HÖRN
Ofta kan ni hitta de första gränsmarkeringarna, eller platserna där gränsen fortfarande är tydlig, genom kartor eller hjälp av tidigare ägare och/eller grannar. Enklast brukar vara att börja i ett hörn och sedan med hjälp av kompass ta ungefärliga mått därifrån till nästa tecken på rågång.

NYA GRÄNSMÄRKEN
Om rågången helt vuxit igen eller försvunnit kan nya gränsmärken behövas. Då ber du Lantmäteriet om en inmätning. Det är nämligen enbart Lantmäteriet som får sätta ut nya gränser. Om det finns risk att ett gränsmärke kan komma att skadas bör du också be Lantmäteriet om hjälp så att allt går korrekt till. Det gäller även om du och grannen är överens. Att förändra eller förstöra en gränsmarkering är straffbart och även påverkan på gamla gränsmärken bör undvikas, då de kan vara kulturminnesskyddade.

DOKUMENTERA OCH UPPDATERA
Det är en tidskrävande insats, så när rågången väl är markerad är det viktigt att ta tillvara på det arbete som har lagts ner. Dela kunskapen med kommande generation ägare, så slipper de starta från noll när de efter några års ägande exempelvis bestämmer sig för att avverka. En riktlinje är att hävda din gräns vart tredje år. Då håller sig rågången i bra skick och gör att eventuella arbeten i skogen kan flyta på smidigt utan tveksamheter kring vad som är ditt och vad som är grannens.

ETT SMIDIGARE SKOGSÄGANDE
Skogsägande blir både enklare och roligare när du har koll på din skog. Ett bra hjälpmedel är en uppdaterad skogsbruksplan. I den får du en sammanställning av din skogs nuläge och när olika åtgärder rekommenderas. Du kan även få information om rågångarna är bristfälliga och behöver ses över. Den fungerar även som en värdehandling att ha som grund när du vill belåna, köpa eller sälja skog. Du kan beställa en plan av din virkesköpare.

HÅLL ORDNING PÅ DOKUMENT OCH ÖVERENSKOMMELSER
Kom även ihåg att se över övriga juridiska dokument. Innebär skogsägandet att du ansvarar för vissa vägar eller områden på din mark som inte är skog? Har någon av grannarna sitt vatten på din mark och kan det påverka dig vid avverkning? Finns det skriftligt? Genom ordning och reda minskar risken för oönskade överraskningar.

Som barn lärde hon sig hitta i skogen genom att läsa av naturen, med endast handritade kartor på papperslappar till hjälp. I samma anda håller hon nu på att utbilda sig i björnjakt genom att spåra djuren utan teknisk utrustning. Skogen har alltid varit en naturlig del av livet och nu har hon äntligen fått sitt drömjobb. Den 19 april börjar Lisa Jacobsson som virkesköpare i Hammarstrand med omnejd.

– I flera år har jag tittat på annonser och tänkt att jag skulle vilja vara virkesköpare! För mig verkar det vara en perfekt kombination att få vara ute i skogen och samtidigt jobba mot mål i team. Jag ser verkligen fram emot att lära känna människorna och naturen i Ragundadalen, som är så otroligt vacker, säger hon.

Lisa Jacobsson har en varierad bakgrund, vilket hon hoppas kommer att vara till nytta för den heterogena gruppen skogsägare. Hon har jobbat som ekonom, guide, naturvägledare och som undersköterska i hemtjänsten. Under många år bodde hon i Tärnaby och jobbade med event och upplevelser med fokus på jakt. Sedan två år är hon tillbaka ”hemma” i Docksta vid Höga Kusten.

Där växte hon upp på en bondgård. Familjen hade några mjölkkor och pappan jobbade även i skogen med egen skogsmaskin. Det var för övrigt han som försåg henne med de handritade kartorna när Lisa skulle ut själv i skogen. Vilket skedde från tidig ålder. Hon började jaga när hon fyllde åtta och vid tolv års ålder fick hon börja gå på egen hand.

Genom jakten, pappans kunskap och även hennes brors intresse och jobb i branschen, har hon fått speciella ögon för skogen.

– När jag är ute och går tittar jag mig omkring hela tiden och tänker att här borde det gallras, här verkar träden mogna för avverkning, eller här ligger det många nerblåsta träd som man borde ta rätt på. Nu ska det bli kul att lära mig mer och få teoretiska kunskaper också! Säger Lisa Jacobsson.

Som mentor har hon bland annat erfarna Bernt Lindström, Gällös nuvarande virkesköpare i Hammarstrand, som går i pension senare i vår. Tillsammans står de redo att hjälpa skogsägare i området på bästa sätt.

Johnny Hördell i Almåsa, har drivit lantbruk sedan han var 18 år och han delar tiden på gården med eget företagande som elektriker. Till det kommer 250 hektar mark.

– Sett till hur många timmar jag har jobbat är det väl gott och väl ihopskrapat till pensionsdags, men jag kommer hålla på ett bra tag till, säger 44 åringen och skrattar. Min äldsta dotter tar studenten från Torsta naturbruksgymnasium nu i sommar och hon vill engagera sig i gården verkar det som. Det är kul – vi får se hur vi kan utveckla lantbruket om hon går in i verksamheten.

Johnny Hördell behövde själv inte flytta särskilt långt när han tog över den gamla släktgården av morfars bror. Mellan byn Ekeberg och Almåsa är det inte mer än knappt två kilometer fågelvägen.

– Ladugården är från 1880 och jag flyttade hit 1995. Tog studenten en fredag och började mjölka korna på måndagen och har nu mjölkat i ganska precis 25 år.

Skogen har alltid varit en naturlig del av lantbruket. I generationer har den funnits där, brukats som en resurs och stått som en trygghet på många sätt och vis. Det större bostadshuset som finns på gården kommer från avverkning i den egna skogen. Timmer som transporterade med häst till sågen på gården, sågades till plank som sedan togs vidare till hyvleriet i grannbyn för att ta sig tillbaka och sättas upp till det hus som familjen Hördell fortfarande bor i.

– Idag är väl skogen en ekonomisk resurs och insats om man behöver få ekonomi i lantbruket, bygga en maskinhall eller investera i något annat på gården, säger Johnny Hördell. Numera sågas det sällan egna plankor på gården, timret får istället gå till sågen i Gällö och bidra med en insats den vägen.

Av de 250 hektaren mark är 157 hektar produktiv skog. En skog som också ger glädje i jakt, bärplockning och rekreation.

– Jag har gjort en slutavverkning på en liten del av skogen, men jag tycker det är viktigt att inte en generation tar ner så mycket som möjligt utan låter skog vara kvar och skötas för att den ska stå och ge glädje och ekonomi i flera generationer. Det jag gör idag påverkar ju även mina barns barn och hur de kommer uppleva skogen och marken vi har.

Nyligen gjorde Johnny Hördell tillsammans med Gällö skog en beteshuggning för att plocka fram gamla betesmarker till djuren. Ett historiskt värde, men även för att hålla markerna öppna och bevara det öppna landskapet för andra djur, insekter och växter.

– Tillsammans med kringliggande markägares intresse för samma sak kan det bli riktigt fint här igen. Jag tog tag i det när Gällös entreprenörer var i trakterna och gjorde annat kring Almåsa. Vid beteshuggningen har jag även haft ett samarbete med Länsstyrelsen om att öppna gamla betesmarker igen.

Johnny Hördell har i samarbetet även ansökt om EU-medel för att hålla betesmarkerna öppna, och han har också nyligen fått det beviljat. Ett medel som tydligen inte utnyttjas särskilt mycket enligt Länsstyrelsen så det är god chans att få.

– Nu kommer det även bli en uppföljning med Länsstyrelsen i sommar innan jag får stödet utbetalt och sedan ska vi se hur jobbet ska göras och justeras vidare med grannarnas marker.

En rolig insats för framtiden och bygden säger Johnny som ser fram emot att återigen ha djur betande i området där sly och fallna lövträd fått ligga vind för våg i många år.

– I skogen finns alltid något att göra. Vi får se vad nästa insats i skogen blir, närmast ligger nog en väg till ett lite mer svåråtkomligt skifte. Så får vi se vad planerna för lantbruket blir framöver, resurserna i skogen ska anpassas till det och satsas här på gården.

Nytt år, ny förening. Denna gång är det Holms Sportklubb som får ta del av ”kärlek i kubik”. Det är Gällö Skogs Team Syd som står bakom sponsringssatsningen som går ut på att en krona per kubikmeter sågtimmer, som virkesköpare Jonas Engman kontrakterar i området, går till utvald lokal förening.

– Det här är så klart väldigt uppskattat av oss som kämpar ideellt för bygden. Det är inte lätt att få ekonomin att gå ihop, säger Ulla Grelsson ordförande i Holms Sportklubb.

Det var klubben själv som hörde av sig efter att de sett Gällös tidigare samarbete med Vetten Alpina. Engagemang och drivkraft i bygder som Liden och Holm är otroligt viktiga menar Jonas Engman.

– Som ung fostrades jag själv i föreningen och det känns fint att kunna ge något tillbaka, säger han.

Föreningen bildades redan 1927 och har genom åren haft många deltagare i olika aktiviteter som skidor, brottning, ishockey och fotboll. I dag har föreningen drygt 200 medlemmar, ett fotbollslag och förfogar över två fotbollsplaner, en grus- och en gräsplan.

– Matcherna lockar en del folk och anläggningen är en väldigt uppskattad träffpunkt. Under det gångna året har vi fått några inflyttade barnfamiljer till Holm, så vi tänker försöka få igång en ungdomsverksamhet igen. Ett ”kärleksfullt” bidrag betyder mycket för oss, säger Ulla Grelsson.

Vill du komma i kontakt med Jonas? Kontaktuppgifter hittar du här: https://www.galloskog.se/kontakta-oss/ 

Har du skog som ska avverkas och som står på bärig mark, alltså där det går att köra maskin även en blöt vår, sommar eller höst? Just nu premierar vi på Gällö Skog den typen av avverkningar.

Många skogsägare vill avverka på vintern eftersom förutsättningarna är enklare då mark och vägar är frusna. Vårt lokala sågverk Gällö Timber behöver dock förses med timmer året om. Därför premierar vi avverkningar som även kan genomföras under årets snö- och tjälfria månader.

Bärigheten varierar generellt under året och brukar vara som sämst under tjällossningen och efter långvariga, kraftiga höstregn. Bärigheten beror också på jordart och skogstyp. Grusiga, stenrika, marker har i allmänhet högsta bärighet.

Vill du veta mer? Ring någon av våra virkesköpare! Kontaktuppgifter hittar du här: http://www.galloskog.se/kontakta-oss/

När hösten går mot sitt slut och älgjakten lugnat ner sig förbereder sig Trekilens blädade trakt för en ny vinter. Sommaren efter vinterns uttag av gran har inneburit fortsatta promenader i skogen. Något tydligare körvägar och mer ris än vanligt är de tecknen på avverkning som finns. Skogskänslan är kvar, djur och svamp likaså.

Det blev ett uttag på 26 procent, något lägre än beräknade 29-30 procent. Ett uttag på några procent mindre innebär en lite mindre intäkt för markägaren, men uttaget i kronor var heller inte det viktigaste med avverkningen i Trekilen. Dessutom står träden kvar till nästa gång det är dags för blädning. Om sisådär 15-20 år.

– Det var mycket älg här under höstens jakt, så det blev ju så som vi ville ha det, säger Per Andersson delägare i skogen. Försiktigt och hänsynsfullt kört av de som skötte avverkningen. Nackdelen är väl att älgarna haft lite för många träd att gömma sig bakom – för det har inte blivit något skjutet än.

De ”fluriga” rishögarna tycker han inte har stört skogsupplevelsen. Allt eftersom sommaren har gått så har riset blivit mindre märkbart. En vinter till så börjar växtligheten ta över i hjulspår och rishögar igen. Myrstackarna har redan hittat tillbaka till hjulspåren där skördare och skotare kört under vintern. Trattkantarellerna gömmer sig fortfarande i mossan på flera ställen. På några riktigt blöta passager är spåren tydliga, men oftast är det betydligt mindre märkbart än så. Raka körvägar syns, men de krokiga kamoufleras bra i granskogen. Delägare två, syster Malin Andersson, som jagat fågel på markerna berättar också om bra tillgång på vilt. De har inte skrämts bort av avverkningen.

– Min enda reaktion i somras var att det verkade lite torrt, eftersom det låg ris på några ställen, men i övrigt är det precis som vi hoppades.

Granne med blädningen ligger ett hygge från en traditionell slutavverkning på en del av innehavet som inte var lämplig för blädning. Det var en helt annan skogstyp, utan flerskiktad granskog, och skulle därför inte haft förutsättning för en hyfsat naturlig återväxt. Avverkningsmetod bör, som här, inte kopplas till skogsägare utan skogstyp och bestånd.

– Eftersom jag jobbar på Torsta naturbruksgymnasium så har vi även haft ett stort intresse från skolor kring vår åtgärd och det finns en tanke på att kanske göra några observationsrutor för att se vad som händer, säger Malin.

Det har varit flera studiebesök från andra skolor också. Uppmärksamheten har kommit efter publiceringarna av artiklar och filmer som Gällö Skog har gjort om blädningen. På så vis bidrar de till ett lärande även hos andra.

Entreprenören Orangutang skogs- och naturvård har också fått ny kunskap. Först trodde de sig kunna nyttja gamla stickvägar igen.

– Men det var egentligen ingen fördel, det var inte helt enkelt att ta sig fram, utan det blev mer köra och röja istället. Hade vi gjort nya vägar hade vi även tagit träd i dem, berättar Magnus Olofsson på Orangutang. Det är en av anledningarna till att uttaget blev lite mindre än beräknat.

Det innebar också att avverkningskostnaden därmed blev lite högre än beräknat, runt 200 kronor per kubik mot beräknade 160 kronor, men taket på 180 kronor per kubik låg fast enligt avtal.

– Vi lär oss för varje jobb vi utför, säger Magnus. Alla marker har sina unika förutsättningar. Det blir spännande att se hur det utvecklas och växer i Trekilen de kommande åren.

Återväxten ska sköta sig själv med smågranar som växer till sig och ett nytt uttag sker när det är lämpligt. På den tidigare gjorda slutavverkningen väntar nu istället arbete med markberedning och plantering. Två intressant och tydliga exempel på olika sätt att jobba med skog. Sida vid sida.