Robert Nilsson från Åbbåsen i Oviken är det senaste tillskottet i Gällös Team Mitt. Den tidigare produktionsledaren på sågverk har sadlat om till virkesköpare i Oviken och Svenstavik med omnejd.

Berätta om dig själv för de som inte hunnit lära känna dig än.
– Jag bor i byn Åbbåsen i Oviken där jag växte upp. Efter skogsmästarskolan fick jag jobb på Rödins trä som virkesköpare och sedan produktionsledare på sågen. Jag trivdes bra och hade egentligen inga planer på att byta jobb, men så blev jag tipsad om det här jobbet av Jill (kollega i Team Mitt) som tyckte att jag skulle söka. Efter att ha funderat ett tag beslöt jag mig för att skicka in en ansökan. Det här jobbet ger möjligheter att hålla mig närmare hemmaplan. Jag kommer ha mer energi kvar på eftermiddagarna tillsammans med min fyraåriga son som är mycket pappig.

Vilka fördelar har din bakgrund på det nya jobbet?
– Jag kommer kunna ge markägarna en helhetsbild om hur virket förädlas. Jag ser fram emot att ge förslag på hur de kan ta hand om sin skog, även ur det perspektivet. Det är roligt att göra skogsbruksplaner med tips och idéer. Inte bara för att maximera produktionen, utan för en långsiktig planering för en välskött skog.

Vad tycker du kännetecknar skogarna kring Svenstavik och Oviken?
– Det är en jordbruksbygd, den är grandominerad och inte så sällan är det svartjord och mjuka marker. Det gör att det kan vara läge att avverka vintertid på vissa trakter även om vi har bra resurser och kompetens att undvika spår och skador även sommartid. Även vintrar med mycket snö kan vara utmanande. Men det är värt det, det norrländska virket har bra kvalitet.

Tio tusen kronors-frågan. Varför ska en markägare ringa dig?
– Jag har alltid med mig telefonen så den som ringer kan alltid räkna med att jag svarar. Jag tycker om att kunna göra åtgärder som främjar den, så om du vill ha tips och råd ska du kontakta mig. Eller om du undrar något om din fastighet och är självverksam så svarar jag också gärna. Dessutom betalar jag bra också.

Att fortsätta utveckla en lönsam industri och attraktiv arbetsplats i bygden. Det är visionen för Jonathan Mattsson, utsedd till ny vd på Gällö Timber. Att han dessutom får göra affärer i hela världen gör rollen unik och spännande.

– I samband med vd-bytet gör vi en omorganisation som jag tror mycket på. Jag behåller mitt nuvarande uppdrag som affärschef med ansvar för marknadsfrågor. Vid min sida kommer jag ha en produktionschef som leder den dagliga driften av sågverket, berättar han.

Jonathan Mattsson börjar som vd den 1 juni och efterträder då Urban Wiklund som ska gå i pension inom kort. Under en övergångsperiod kommer Urban att vara produktionschef intill dess att en ny person har rekryterats.

– Vi har hittat en mycket bra lösning med en efterträdare som kommer från de egna leden. Jonathan har ett starkt affärsmannaskap och är lokalt förankrad i Jämtland vilket borgar för en fortsatt god utveckling av verksamheten, säger Jerry Larsson, affärsområdeschef för SCA Wood.

Skogen i blodet
Jonathan är utbildad vid Gammelkroppa skogsskola. Valet av bransch och yrke var naturligt då det alltid funnits skog i släkten. Efter skolan drev han eget företag som tog fram skogsbruksplaner och utförde planeringsjobb åt olika uppdragsgivare. Han hann också med ett par år som virkesköpare på Gällö Skog innan han 2016 fick jobbet som affärschef på Gällö Timber.

Uppvuxen strax utanför Gällö har han ett naturligt engagemang för lokal industri och människorna som bor i området. Samtidigt erbjuder jobbet kontakter med kunder över hela världen.

– Jag trivs väldigt bra med företaget och medarbetarna. Många av dem som jobbar på sågverket känner jag sedan tidigare, och det är ett bra gäng med mycket driv. Samtidigt får jag lära mig massor om olika typer av kulturer och kunder. Det händer så mycket på marknaden just nu och det känns bra att jag som vd har koll på det, säger Jonathan Mattsson.

Om Jonathan Mattsson
Är 33 år.
Utbildad till skogstekniker.
Bor i Östersund med sambo.
Tycker om att vistas i fjällen och spendera tid i skogen, gärna i samband med jakt.

Om Gällö Timber AB
​Ägs av SCA Wood (50 procent) och Persson Invest (50 procent).
I bolaget ingår avdelningen Gällö Skog.
Har cirka 130 anställda.
Sågar cirka 360 000 kubikmeter per år.
Råvaran är norrländsk gran och tall.

Jemtland Ski Tour är tillbaka! Efter en paus så är det dags för den lokala långloppstouren att starta upp igen och det är under det nya namnet Gällö Skog Jämtland Ski Tour. Det är sjunde året som touren arrangeras och det är ett samarbete mellan sju långloppsarrangörer i Jämtland.
Nytt för den här säsongen är att touren sker i samarbete med Gällö Skog och Stadionbutiken. Det är viktigt och värdefullt för dem att värna om det lokala föreningslivet som bidrar till utveckling i bygderna.
Långloppstouren är öppen för både elit och motionärer som gillar klassisk skidåkning. Långloppen i touren är seedningsgrundande för Vasaloppet och Tjejvasan. Flera lopp ingår även i konceptet Visma Ski Classics Challengers.

LÅNGLOPPEN SOM INGÅR I TOUREN

16 jan
OnePartnerGroup Ski Marathon Östersund
42 km

22 jan
Föllingeloppet
44 km

12 feb
Åsarna Ski Marathon
45 km

19 feb
Haldo Hanssons Minne
42 km

20 mars
Tåsjödalen Classic Ski
41 km

26 mars
Årefjällsloppet
45 km

3 april
Flyktingloppet
44 km 

Respektive arrangör har också kortare distanser och andra klasser i sina tävlingsarrangemang för dem som inte vill tävla i långloppstouren.

TÄVLINGSREGLER

Alla långloppen går i klassisk stil med masstart.

Klasser: D/H 21, D/H 35, D/H 50 och D/H 60.
De trettio första placeringarna i respektive långlopp får poäng enligt följande: 50, 46, 43, 40, 37, 34, 32, 30, 28, 26, 24, 22, 20, 18, 16, 15, 14, 13, 12, 11, 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2 och 1 poäng.

När sista deltävlingen har genomförts kommer en sammanlagd poängställning avgöra placeringarna i touren. Flest poäng vinner touren.

Svenska skidförbundets tävlingsregler gäller för de svenska deltävlingarna och Norges Skiforbunds regler för Flyktingloppet.

Tävlande som inte tillhör någon klubb eller förening med försäkring åker på egen risk.

DELTAGANDE TILL TOUREN

Att delta i touren kostar inget mer än anmälningsavgiften till respektive långlopp. Alla åkare som anmält sig till ett eller flera långlopp ingår automatiskt i Gällö Skog Jämtland Ski Tour.

Anmälan till respektive långlopp görs via arrangörens hemsida.

PRISER

Träningsbidrag utdelas till prispallen i elitklassen D21 och H21 där den sammanlagda poängen för alla tävlingar ingår i beräkningen. Prispallen får dela på träningsbidrag på totalt 30 000 kr.

1:a – 7 500 kr
2:a – 5 000 kr
3:a – 2 500 kr

Vinnarna i respektive motionsklasser erhåller en värdecheck på 1 000 kronor hos Stadionbutiken samt ett värdebevis på gratis startplats i alla lopp i nästa års Jämtland Ski Tour.

RESULTATLISTA OCH TOTALSTÄLLNING I TOUREN

Preliminära liveresultat och officiella resultatlistor finner du på respektive arrangörs hemsida.

Totalställningen i touren redovisas på facebooksidan för Jämtland Ski Tour, Gällö Skogs och Stadionbutikens facebooksidor samt på galloskog.se och stadionbutiken.se. I totalställningen kommer du se poängfördelning från respektive tävling och totalställning.

KONTAKTPERSONER/TÄVLINGSLEDARE

OnePartnerGroup Ski Marathon Östersund
Anders Sundin
070-222 66 48
info@ostersundssk.se
www.ostersundssk.se/tavlingar/ostersund-ski-marathon/

Föllingeloppet
Andreas Johansson
070-378 59 88
FIKskidor@gmail.com
www.idrottonline.se/FollingeIK/follingeloppet

Åsarna Ski Marathon
Janne Ottosson
070-­646 22 72
jan@otto­‐ski.com
www.guldbyn.nu

Haldo Hanssons Minne
Halvar Eliasson
070-578 86 09
info@haldos.se
haldos.se

Tåsjödalen Classic Ski
Magnus Ahlstrand
070-­620 69 93
magnusahlstrand@yahoo.se
www.tasjoif.se

Årefjällsloppet
Jenny Grip
jennymariagrip@gmail.com
www.arefjallsloppet.se

Flyktingloppet
Eva Westum-­Kveli
070-907 74 126
evawkveli@gmail.com
www.flyktningerennet.no/sv/flyktingloppet

Varmt välkommen Jill Göransson, vårt senaste tillskott, som virkesköpare i Team Mitt och Syd. När hon inte är ute och träffar skogsägare kommer hon dela sin tid mellan kontoren i Matfors och Brunflo. Det passar henne bra då hon växlar boende varannan vecka, mellan Mo, utanför Svenstavik och Nedansjö, utanför Sundsvall.

Innan hon satte nyckeln i låset på Gällö Skog jobbade hon med värderingar av skogs- och lantbruksfastigheter hos Svefa. Hon har även jobbat i 15 år på SCA som virkesköpare.

– Att få börja om på nytt känns roligt. Det blir ett annat sätt att jobba än på SCA. Men med de erfarenheterna med mig kan jag njuta av denna nya möjlighet samtidigt som jag känner mig trygg. Lite som att få ett tredje barn, en sladdis.

Hon har inte bara ett nytt jobb, utan har även nyligen gift sig. Dagen innan första arbetsdagen rövade kompisarna bort henne för en möhippa hon sent ska glömma.

– De trodde att jag skulle börja jobba veckan därpå, så bortrövandet kom verkligen som en överraskning. Vi åkte skidor, badade och mådde gott tillsammans. De visste precis vad jag gillar. Var kanske lite trött min första arbetsdag, fast samtidigt påfylld med ny energi!

Fritiden spenderas gärna ute och hon gillar att åka längdskidor på vintern och springa både långt och kort på sommaren. Om det är tävling någonstans är hon inte sen att stå redo vid startlinjen.

– Hör jag ett startskott någonstans i närheten så är jag där direkt!

Tävlingsinstinkten kommer även till användning på jobbet. Pannbenet är hårt och hon ger inte upp om det går trögt. Som virkesköpare behövs ett driv för att kunna skapa sitt eget jobb. Och kreativitet, något som hon har gott om.

– Som virkesköpare måste du anpassa dig utifrån situationen och vara inkännande mot markägaren. Skogen är aldrig likadan överallt, utan du måste tänka till för varje objekt du tittar på. Det är roligt att hitta en lösning som passar för varje enskild skog och dess ägare, säger Jill.

Gratis rådgivning ger bättre beslut

Är du osäker på hur du ska lägga upp ekonomin för din fastighet? Det kostar att sköta sin skog,  men med en bra plan kan utgifter vändas till intäkter. Låt din virkesköpare boka två timmar gratis rådgivning med någon av skattekonsulterna på PS63, Gällös samarbetspartner inom skogsekonomi.

– Många skogsägare ser inte sig själva som företagare och blandar tyvärr ihop den privata ekonomin med företagets ekonomi. Det är ett misstag. I stället -bör man se på skogen som en investering som ska bära sina egna kostnader, säger Stefan Adolfsson, skattekonsult på PS63.

Enligt honom sprids det alltför ofta felaktig information för att folk gissar och ger varandra råd utan att vara tillräckligt insatta. Som till exempel när det gäller skatt efter avverkning.

– Jag har träffat skogsägare som inte törs avverka för att grannen sagt att det bara blir en massa skatt. Men då har de helt enkelt haft en dålig planering. Det gäller att betala rätt skatt på rätt sätt och ha en tydlig och noggrann plan för det, säger Stefan Adolfsson.

Dra av kostnader vid avverkning

En annan ständigt återkommande fråga är röjning och gallring. Vissa skogsägare avstår från att genomföra skogsvårdsåtgärder för att det kan kosta mer än det smakar i stunden. Även där vill Stefan få skogsägare att vända på perspektiven. Det gäller att tänka långsiktigt. Att röja och gallra ökar tillväxten och höjer värdet på fastigheten varje år.

– Om du har koll på dina kostnader kan du dra av det vid avverkningen. Låt säga att du haft löpande kostnader på 30 000 kr per år i tio år. Då har du 300 000 kr skattefritt att fordra från skogen när avverkningen sker. Pengar som du till exempel kan belöna familjen med.

Med en bra skogsbruksplan i grunden brukar det dessutom finnas möjlighet att göra en avverkning i samband med skogsvården. På det viset skapas samtidigt en intäkt.

Gratis rådgivning

Det kan vara en utmaning att ha koll på alla regler och möjliga upplägg. Därför är det smart att ta hjälp. Gällös kunder erbjuds två timmar gratis rådgivning med en expert på PS63. De behöver inte nödvändigtvis ta över jobbet med hela ekonomin, men de kan fungera som två extra par ögon med nya perspektiv.

Stefan Adolfsson tycker det är viktigt att se till helheten, både företaget och företagaren samt dennes nätverk. I alltför många fall är det bara en person i familjen som redovisar och är delaktig i skogsaffärerna (oftast mannen). Det är en sårbar situation om exempelvis den personen går bort. Vid generationsskiften, arv, överlåtelse etc. är det extra viktigt med en ekonomisk planering.

Kontrasten mellan jobbet som polis i Stockholms förorter och arbetet med skogen i Åres utkanter är stor. För Per Såmark är skogsfastigheten i norr inte bara en plats för avkoppling. Den är också en välkommen intäkt som kan investeras i både bostäder till barnen och passionen frimärken. Med en lokal samarbetspartner kan han luta sig tillbaka i trygg förvissning om att alla skogliga frågor tas om hand. 

Per Såmark sitter på uteplatsen hemma på Ekerö tillsammans med sin fru Liselott när vi ringer honom. Paret har tagit tjänstledigt från sina jobb som poliser i Stockholm för att varva ner, jobba med skogen och fiska. Ett stenkast från Pers stol vakar den goda gösen, men i Åresjön intill skogsfastigheten väntar rödingen. Han sätter stort värde i möjligheten att få ut det bästa av två världar och är glad att han även kan erbjuda sina barn samma sak. Trots att de behövde viss övertalning som små.

– Jag mutade dem med Kalle Anka pocket för att de skulle följa med på utterfiske. Nu när de är vuxna har de fattat grejen och kan sticka iväg själva. Då är man stolt, som far.

Skogsfastigheten på 226 hektar har Per ärvt av sin pappa som också är stockholmare. Han sätter stort värde på kontrasten mellan stad och land. Han åker gärna till stugan på skogsskiftet för att fiska och köra motorsåg runt husknuten som avkoppling. Alla skogliga frågor lämnar han med varm hand över till Linn Lund, virkesköpare i Team Norr.

– När jag tog över skogen och förstod allt som kan hända, att träden till och med plötsligt kan fatta eld och brinna ner en dag, kände jag att jag behöver ta hand om dem. Helst innan naturen gör det på egen hand. Därför tog jag kontakt med Linn, som förutom att hon är trevlig och lättsam, alltid svarar i telefonen.

Med god hjälp av sin revisor blev avverkningen ett positivt ekonomiskt tillskott för Per som bland annat kunnat investera i en ny snöskoter som han använder för att ta sig fram i skogen på vintern. Han har även kunnat bidra till en tomt till dottern. En del av pengarna investerar han också i sin stora passion, frimärken.

– Jag brukar skoja att jag vill återvinna träden till något annat som är gjort av trä. Frimärken har varit en hobby sedan 40 år tillbaka på en hyggligt bra nivå.

Med hjälp av skogsbruksplanen har han koll på framtiden och exakt vilka insatser som kommer göras och när. Att äga skog på distans är enkelt enligt Per.

 – Jag och Linn hördes väldigt ofta i början, men nu är samarbetet ett självspelande piano och jag känner mig trygg.