Hugo Landberg bor i Vallentuna och äger skog i Medelpad. Inför ett generationsskifte har han låtit göra en skogsbruksplan genom Gällö skog. Planen underlättar särskilt för distansägare som vill ha full koll på sin skog – från hemmaplan.

– Skogsbruksplanen är ett bra hjälpmedel för att veta vad jag ska göra och inte göra i min skog, när det är dags att vidta olika åtgärder till exempel, säger Hugo Landberg.

Hugo är ”skogsägare på distans”. Han bor i Vallentuna utanför Stockholm och äger skog på båda sidor av Ljungan i Ånge kommun.
– Jag är född i Hjältan utanför Sundsvall, och pappa hade skog. Så jag har varit i skogen sedan barnsben. Idag jagar jag där, även om det är 50 mil bort, säger Hugo.

Genom älgjakten gör Hugo kontinuerliga besök i sin skog och har en god bild av hur det ser ut i den, men säger att det ändå är svårt att hålla allt i huvudet. När skogen nyligen drabbades av ett barkborreangrepp fick han hjälp av Gällö Skog att avverka. I samband med det tog han fasta på ett erbjudande om att göra en skogsbruksplan.
– Jag har en plan från 2012, den är alltså sju år så den gäller ju fortfarande. Men på senare tid har det hänt en hel del, det har varit stormar och barkborrar som krävde åtgärder.

Hugo planerar också att överlåta skogen på sina söner, vilket var ytterligare ett skäl att förnya planen.– Jag har frågat om de vill ta över skogen, och det vill de. Planen blir ett stöd när vi går runt och tittar på skogen tillsammans och ser vad som ska göras.

En skog är sällan homogen, den består av olika bestånd med olika förutsättningar. Skogsbruksplanen beskriver dessa, både på en karta och i ord och siffror, med volymberäkningar och förväntad tillväxt. Framförallt finns detaljerade förslag på skötselåtgärder som exempelvis gallring och avverkning, utifrån de mål som skogsägaren har för sin skog.
– På så sätt är planen ett verktyg både för den som fokuserar på virkestillväxt, och för den som vill värna natur eller andra värden i sin skog, berättar Lennart Magnusson.

Lennart är virkesköpare på Gällö Skog och huvudansvarig för att hjälpa kunderna att ta fram skogsbruksplaner.

– Skogsbruksplanen är en bra grund för samarbete mellan oss och skogsägaren när vi diskuterar olika åtgärder. Och vi vill stimulera skogsägare att aktivt sköta om sina marker för att få en bra tillväxt, säger Lennart.

Alla skogsbruksplaner som Gällö Skog medverkar till att ta fram är så kallade Gröna planer. En sådan krävs på fastigheter över 20 hektar om man som skogsägare vill miljöcertifiera sin skog, något som innebär att man kan få mer betalt för sitt virke.
– Planen ger förutom skötselanvisningar även ett dokument över värdet på skogen, vilket underlättar vid generationsskifte och överlåtelse, när banken behöver underlag för exempelvis långivning, säger Lennart.

Tillbaka till Hugo Landberg och hans skog. I slutet av sommaren fick han sin nya skogsbruksplan från Gällö Skog. Var där några överraskningar?
– Egentligen inte. Genom stormarna har det varit stora avverkningar, och det visste jag ju. Men planen behöver jag oavsett. Nu ska jag sätta mig och titta på den tillsammans med mina söner, och bestämma vad vi vill och kan göra.

Hugo kan rekommendera andra skogsägare att göra en skogsbruksplan, åtminstone de som har en lite större fastighet.
– Om man äger en liten skog kanske man kan hålla i huvudet hur den ser ut och vad som behöver göras. Men det finns gränser för hur mycket man kan hålla reda på, och då är skogsbruksplanen till stor hjälp, säger Hugo.

Skogsskiftet är på 230 hektar. Blandskog och myrar, två egna stugor vid en sjö och en mängd vägar genom landskapet. Djur och natur. Gammal skog och ungskog som ska gallras.

– Det är fortfarande lite ovant att jag ska ta beslut om vad som ska göras och åtgärdas, säger Annica och skrattar. Även om det är tio år sedan jag tog över har jag inte vant mig.

Till sin hjälp har hon Kalle Hansson på Gällö Skog som är bekant med familjens skog sedan tidigare. En trygghet och en rådgivare för arbetet med hennes skog, som nu har en upprättad skogsbruksplan som Annica gärna kikar på och tar del av. Om det inte blir för mycket siffror.

– Nej, det där med siffror är inte för mig, säger hon och skrattar. Jag läser gärna beskrivningar om vad som finns och vad vi ska gör för åtgärder, men när det kommer till volymer och sånt har jag svårare att hänga med i detaljerna.

Stugan ”på holmen” är henne kär och här har hon många fina minnen både från sin barndom och med familjen. Fiske, bärplockning, jakt och till och med bröllop i storstugan vid sjön är minnen som dyker upp när vi pratar om känslan av att äga skog.

– Ja, vi gifte oss här i stugan, min man Björn och jag. Det är praktiskt att bo i stan i vardagen men skönt att ha något eget att komma ut till på helgerna och sommaren. Det är bara sex mil till stugan.

– Det är så lugnt här, säger dottern Helle Björnsdotter som själv gärna är ute i skogen och i stugan. Jag brukar fiska, gå i skogen … Jag gillar det.

Helle hade tidigare en tanke på att kanske jobba med skog på något vis. Men bara 14 år gammal är vägen inte utstakad än, och gymnasievalet är inte förrän om några år. Den finns där skogen, att ha en som bara avkoppling kan vara gott nog.

– Jag vill verkligen att Helle ska få vara en del av det här tidigare än vad jag fick vara, säger Annica. Vi har ju alltid varit här men det har varit morfar och pappa som skött om skogen. Frågan är när Helle ska få ta över skogen. Ibland är det bättre att bli lite äldre trots allt, för att få nya perspektiv på saker och ting och jag vill att det ska förvaltas och bevaras. Inte säljas för att bringa inkomster först och främst, även om delar av skogen kommer att avverkas så småningom.

Några större avverkningar är inte planerade i skogsbruksplanen. Vissa delar av skiftet är avsatta för naturvård och i övrigt är det mest gallring och skötsel framöver. Jakten på området är viktig och värdet på skogen har också använts som säkerhet för en lägenhetsaffär. Nyttan av skogen för Annica är både emotionellt och reell, på flera sätt.

– Känslan av att gå omkring i en skog där vissa granar är uppemot 107 år gamla är häftigt, menar Annica. Det ger ett perspektiv på livet tycker jag.

Att bli skogsägare var inte självklart för Annica. Hennes bror och hon delade på vad föräldrarna ägde och Annica tilldelades även stugan på holmen. Brodern fick ett skifte på annat håll men stugan är fortfarande ett nav i familjen och alla får nyttja stugan så mycket de vill även om Annica äger den.

– Jag tyckte inte att jag kunde något när jag blev skogsägare, säger Annica. Hur skulle jag kunna ta hand om skogen? Men det är verkligen enkelt att äga skog när det finns någon i närheten som kan och som är så engagerad i just min skog som Kalle på Gällö Skog.

Fakta Annica Backman
Yrke: Lärare
Hemmaort: Östersund
Favoritträd: Tall, för morfar doftade alltid tall och det är ett träd med stolthet!
Därför gillar jag skogen: Den känns som en gammal kär vän som sett mig i alla mina dagar.
Det bästa med att vara ute: Jag blir lugn och kan verkligen koppla av.
En plats jag gärna återkommer till: Groholmen och då helst ståendes mitt på vallen härmandes Storlommen.