Pär Jonsson har jobbat på Gällö sedan starten 2013, förutom två korta avstickare till andra företag inom skogsbranschen. Nu är han tillbaka på Gällö Skog för tredje gången, men den här gången som teamassistent i Team Mitt.

Välkommen tillbaka! Vad fick dig att vilja återvända?
– Jag känner mig som hemma här. Jag saknade mina gamla kollegor på Gällö och har en bra känsla för företaget. Här är man mån om sin personal och förstår vinsten med glada och positiva medarbetare.

Vad innebär din nya roll som teamassistent?
Jag kommer att sköta avverkningsplaneringen för Team Mitt. Men eftersom jag har jobbat med virkesköp i tio år och har samlat på mig en hel del erfarenhet ser jag mig även som en resurs för virkesköparna.

Vad har du på gång just nu?
Idag har jag tittat på en kommande avverkning i Revsund. Vädret kan jag inte klaga på med 14 grader och sol, men föret är lite ledsamt. Det är ofta besvärligt i övergångsperioden mellan vinter och vår vilket ställer till problem när vägar och skogar är blöta. Vi får avvakta och se lite hur föret utvecklar sig innan vi ger klartecken för maskinlaget.

Vad skulle du säga till någon som funderar på att jobba inom skogsbranschen?
Jag kan verkligen rekommendera det. Det är kanske inte så romantiskt som en del tror, att strosa runt i skogen och bara njuta. Det är ett jobb där det ska produceras samtidigt som det ställs krav på naturhänsyn. Det är ett fritt jobb där du både får jobba både inomhus och ute i skogen. Du har stor frihet att kunna styra ditt arbete som det passar, men måste kunna hantera och prestera under den friheten.

Vad gör du efter jobbet?
Jag har två söner som båda är intresserade av fotboll, så det blir en hel del av den varan. Jag har själv spelat fotboll tidigare och även tävlat i längdskidåkning på elitnivå. Jag har ett stort idrottsintresse och lägger mycket av min tid på det tillsammans med familjen.

Med mångårig erfarenhet inom skogen, senast från skogsägarföreningen, fortsätter Johan Lidgren nu sin skogliga karriär som Team Norrs nya virkesköpare.
– Det var dags att se något annat och hittills känns det bara positivt. Roliga kollegor och jag ser en stor potential i att jobba här.  

Det har blivit många titlar och yrken för Johan under åren. Allt från Undersköterska till After Ski-musiker har hunnits med, och visst plockas gitarren fortfarande upp ibland även om yrkeslivet sedan 12 år tillbaka handlar om skog.
– Musiken har varit med sen barndomen och det har blivit några band i olika genrer under åren. Mycket disco men även folkmusik och trubadurande. Men innerst inne är jag hårdrockare och lyssnar högljutt på heavy metal.

Numer tas gitarren fram mer sporadiskt och dagarna fylls av familjelivet, med gård och småbarn. När tillfälle ges är det sedan natur och friluftsliv som lockar mest.
– Jag tar mig gärna ut på harjakt, fisketur eller fjällvandring. Det kan räcka med att bara vara ute, göra upp eld och må gott.

Intresset för friluftsliv, och mer specifikt skogen, har funnits länge och med flera skogliga inspirationskällor kring sig började han tidigt fundera på skogen som arbetsplats.
– Kombinationen av att vara ute och titta på skog, friheten i det, och det sociala har alltid lockat. Det är en bra balans. Sen har jag stort intresse för skogsvård och skogsskötsel, vilket jag tror kommer vara en styrka hos mig som virkesköpare.

Har du något skogligt minne som sticker ut lite extra från dina år i branschen?
Jag kommer ihåg en äldre herre, en skogsägare som jag hade god kontakt med. Jag föreslog ett område för gallring och vi gjorde affär. Resultatet blev så bra att gubben startade varje morgon med att ta fyrhjulingen till skogs. Där satt han salig i sin skog med en termos kaffe, en tidning och begrundade sitt nya krontak med blöta ögon. De är sådant man minns!

Vad har du tagit med dig från dina år i skogsbranschen?
Det jag har med mig i bagaget är framför allt helhetsskötseln av skogsfastigheter. Att lyfta blicken och ge bra rådgivning. Vi alla måste ta ett större ansvar för framtidens produktionsskogar.

Det är en bransch i snabb förändring med en ökad global efterfrågan. Trä är hetare än någonsin och sågen i Gällö körs dygnet runt för att möta framtidens behov av en hållbar trävara. En process från skog till såg som ger så mycket mer än plankor. 

Stockarna rullar in i mynningen av sågverket i Gällö. I fönstret på hjärtat av sågen Hans Edler, säkerhets- och miljöansvarig på Gällö Timber. Han tittar ut på stockarna som pumpas in genom sågverket för att sedan efter en noggrann process landa på andra sidan av området som färdiga plankor och brädor.

– Här sågar vi med roten först. Det är vanligare att göra tvärtom, med toppen först. Men vår filosofi är att köra den tyngre delen först så att det blir lättare och lättare för maskinen att jobba sig igenom stocken, berättar Hans.

När Hans började för 35 år sedan producerade sågen 35 000 kubikmeter per år. Nu är siffran uppe på 355 000 kubikmeter om året. Efterfrågan på Gällös trävaror har nått historiska proportioner och fortsätter att växa.

Osäkerhet blev full gas
I maj ifjol låg däremot pannorna i djupa veck. Medarbetarna på Gällö Timber vred och vände på olika alternativ för att vara beredda på vad pandemin skulle få för effekter för företaget. I juni kom facit. Det var bara att ge full gas.

– Efterfrågan på våra trävaror har ökat under pandemin i och med att folk världen över börjat renovera i större utsträckning. Det skandinaviska trävarorna är populära och särskilt de som kommer från norra Sverige. Träden här har tätt mellan årsringarna och står därför emot väta bättre än det sydligare virket som växer snabbare, säger Jonathan Mattsson, VD på Gällö Timber.

I takt med att efterfrågan har ökat i en rasande takt har priserna följt med. Alla vill bygga i trä i stället för betong och järn, tack vare konsumenternas efterfrågan på hållbart material. Samtidigt är tillgängligheten av träd begränsad.

– När naturresurserna är knapp stället det höga krav på oss som ska anskaffa råvaran och att göra det på ett ansvarsfullt sätt. Vi jobbar i en spännande bransch där det händer mycket på hållbarhetssidan, säger Jonathan.

Gällö skickar en redovisning till sina kunder hur deras hållbarhetsarbete går till. Det kan till exempel handla om förkortade fraktavstånd och att inte använda plast på leveranserna. 75 procent av försäljningen säljs inom landet, en siffra som ökat under pandemin. 8 procent säljs till Norge samt Holland, Belgien och England som är också stora exportländer.

Gammal bransch förnyas

Det bullrar och skakar i sågverket när stockarna en efter en skjutsas iväg mellan sågklingorna. Över och vid sidan av maskinerna finns gångar och trappor som Hans fötter kan utan och innan. I sliprummet ligger blanka och nyslipade cirkelsågsblad redo att tas i bruk när sågen har rast, vilket sker tre gånger om dygnet.

– Vi kör och servar våra maskiner så länge de hänger med i vårt tempo. I dag går tillverkningen hos oss betydligt mycket snabbare än för 15 år sedan. Mycket av den äldre sågverksutrustningen som vi hade då har sålts utomlands till exempelvis Afrika där de fått nytt liv, säger Hans.

Strategin för Gällö är att gå från att vara ett traditionellt sågverk till att 75 procent av tillverkningen ska vara nischade produkter. Med sitt koncept Gällö Max börjar arbetet redan ute i skogen där träden kapas i de längder som kunderna efterfrågar. På så vis blir det mindre spill eftersom hela trädet används och de olika delarna på stammen kommer ut till sin rätt.

Även klent kan vara bra

Just längder på tre meter är särskilt populära då de passar bra i stående byggnationer. Trots att det är krångligare att hantera en kortare längd på virket, har beslutet att banta ner antalet produkter till standardlängder varit framgångsrikt.

– Vår andra strategi är att ta hand om sidobrädorna som kapas bort när vi tar ut filévarorna, som jag brukar kalla centrumutbytet i mitten av stammen. Sidobrädorna får rundade kanter och är lite kantstötta. Men passar därför bra som material i vår Gelfa-fabrik där vi tillverkar vårt eftertraktade emballage.

Spån och bark som blir över omvandlas till energi. Den bark som ramlar av stockarna för egen maskin på timmerplanen skottas ihop, även vintertid, till höger och sorteras för att sedan skickas till värmekraftverket i Östersund.

250 miljoner har investerats i industrin för att såglinan ska bli ännu effektivare och kunna hantera tre meters-varan och det lite klenare virket. Allmänna förbättringar har gjorts på området för att öka säkerheten och nya lokaler och magasin har byggts.

När den danske sjökaptenen O.C. Hammer anlade ångsågverket på samma plats 1879 kunde han nog inte föreställa sig hur framtiden skulle se ut. Med två stabila ägare i ryggen, Persson Invest och SCA, kan företaget fortsätta satsa framåt och vara en utmanare att räkna med i branschen.

Just nu söker vi sommarpersonal till sågen, läs mer och ansök här. 

Att fortsätta utveckla en lönsam industri och attraktiv arbetsplats i bygden. Det är visionen för Jonathan Mattsson, utsedd till ny vd på Gällö Timber. Att han dessutom får göra affärer i hela världen gör rollen unik och spännande.

– I samband med vd-bytet gör vi en omorganisation som jag tror mycket på. Jag behåller mitt nuvarande uppdrag som affärschef med ansvar för marknadsfrågor. Vid min sida kommer jag ha en produktionschef som leder den dagliga driften av sågverket, berättar han.

Jonathan Mattsson börjar som vd den 1 juni och efterträder då Urban Wiklund som ska gå i pension inom kort. Under en övergångsperiod kommer Urban att vara produktionschef intill dess att en ny person har rekryterats.

– Vi har hittat en mycket bra lösning med en efterträdare som kommer från de egna leden. Jonathan har ett starkt affärsmannaskap och är lokalt förankrad i Jämtland vilket borgar för en fortsatt god utveckling av verksamheten, säger Jerry Larsson, affärsområdeschef för SCA Wood.

Skogen i blodet
Jonathan är utbildad vid Gammelkroppa skogsskola. Valet av bransch och yrke var naturligt då det alltid funnits skog i släkten. Efter skolan drev han eget företag som tog fram skogsbruksplaner och utförde planeringsjobb åt olika uppdragsgivare. Han hann också med ett par år som virkesköpare på Gällö Skog innan han 2016 fick jobbet som affärschef på Gällö Timber.

Uppvuxen strax utanför Gällö har han ett naturligt engagemang för lokal industri och människorna som bor i området. Samtidigt erbjuder jobbet kontakter med kunder över hela världen.

– Jag trivs väldigt bra med företaget och medarbetarna. Många av dem som jobbar på sågverket känner jag sedan tidigare, och det är ett bra gäng med mycket driv. Samtidigt får jag lära mig massor om olika typer av kulturer och kunder. Det händer så mycket på marknaden just nu och det känns bra att jag som vd har koll på det, säger Jonathan Mattsson.

Om Jonathan Mattsson
Är 33 år.
Utbildad till skogstekniker.
Bor i Östersund med sambo.
Tycker om att vistas i fjällen och spendera tid i skogen, gärna i samband med jakt.

Om Gällö Timber AB
​Ägs av SCA Wood (50 procent) och Persson Invest (50 procent).
I bolaget ingår avdelningen Gällö Skog.
Har cirka 130 anställda.
Sågar cirka 360 000 kubikmeter per år.
Råvaran är norrländsk gran och tall.

Du har jobbat som skogsvårdsledare i drygt en månad, och många har redan hunnit stifta bekantskap med dig. Men vi andra vill gärna veta mer om dig.
Jag heter Mikaela Sandström och bor i Nälden med min sambo och två döttrar på tre och sex år. Jag är utbildad skogsmästare och har ett stort intresse för produktion och logistik. Direkt efter min utbildning fick jag jobb på SCA som transportledare och jobbade där i 12 år. Mina områden var då Medelpad och Jämtland, vilket gjorde att jag haft mycket kontakt med gänget på Gällö genom åren.

Vad innebär ditt jobb som skogsvårdsledare?
Jag planerar områden för plantering, röjning och markberedning så att allt flyter på bra när fältsäsongen drar igång. Vinterhalvåret ägnas bland annat åt att analysera och utvärdera jobben som gjorts. Men just nu sitter jag och ringer runt till markägare som beställt plant för att höra vilken vecka de vill ha dem. Jag älskar att planera och är väldigt noggrann. Jag ser fram emot våren och sommaren då jag kommer vara spindeln i nätet som svarar på frågor och löser problem som kan uppstå.

Har du någon hemlig förmåga?
Att plocka bär snabbt! När jag plockar på ett ställe har jag redan blicken fäst på nästa tuva.

Vad gillar du att göra på fritiden?
Familjen är viktig och jag brukar haka på min sexåring på hennes aktiviteter. Jag har därför blivit fotbollstränare och ledare i skidleken i Nälden. Hela familjen gillar att vara ute i naturen och gör gärna korta dagsutflykter. Det behöver inte vara så avancerat. Det räcker gott att packa ner en uppskuren pizza och äta den tillsammans på strandkanten. Jag gillar även att fotografera (något vi kommer se mer av på @galloskog på Instagram under våren).

Vad drömmer du om?
En egen bondgård med köttdjur. Några får, grisar och höns. Jag gillar att arbeta med kroppen och hugger gärna ved.

Varmt välkommen Jill Göransson, vårt senaste tillskott, som virkesköpare i Team Mitt och Syd. När hon inte är ute och träffar skogsägare kommer hon dela sin tid mellan kontoren i Matfors och Brunflo. Det passar henne bra då hon växlar boende varannan vecka, mellan Mo, utanför Svenstavik och Nedansjö, utanför Sundsvall.

Innan hon satte nyckeln i låset på Gällö Skog jobbade hon med värderingar av skogs- och lantbruksfastigheter hos Svefa. Hon har även jobbat i 15 år på SCA som virkesköpare.

– Att få börja om på nytt känns roligt. Det blir ett annat sätt att jobba än på SCA. Men med de erfarenheterna med mig kan jag njuta av denna nya möjlighet samtidigt som jag känner mig trygg. Lite som att få ett tredje barn, en sladdis.

Hon har inte bara ett nytt jobb, utan har även nyligen gift sig. Dagen innan första arbetsdagen rövade kompisarna bort henne för en möhippa hon sent ska glömma.

– De trodde att jag skulle börja jobba veckan därpå, så bortrövandet kom verkligen som en överraskning. Vi åkte skidor, badade och mådde gott tillsammans. De visste precis vad jag gillar. Var kanske lite trött min första arbetsdag, fast samtidigt påfylld med ny energi!

Fritiden spenderas gärna ute och hon gillar att åka längdskidor på vintern och springa både långt och kort på sommaren. Om det är tävling någonstans är hon inte sen att stå redo vid startlinjen.

– Hör jag ett startskott någonstans i närheten så är jag där direkt!

Tävlingsinstinkten kommer även till användning på jobbet. Pannbenet är hårt och hon ger inte upp om det går trögt. Som virkesköpare behövs ett driv för att kunna skapa sitt eget jobb. Och kreativitet, något som hon har gott om.

– Som virkesköpare måste du anpassa dig utifrån situationen och vara inkännande mot markägaren. Skogen är aldrig likadan överallt, utan du måste tänka till för varje objekt du tittar på. Det är roligt att hitta en lösning som passar för varje enskild skog och dess ägare, säger Jill.

Skid-ess tar plats i Team Mitt

Mats Larsson, nydraftad virkesköpare i Team Mitt, har en karriär både som skidåkare och tränare i svenska skidlandslaget. Erfarenheter som han tar med sig till nya jobbet när han tar över stafettpinnen efter Erik Söderholm som ska vara föräldraledig.

Ser du redan nu någon likhet med att vara skidåkare och att jobba på Gällö skog?

– Många ser skidåkning som en individuell sport, men utan teamet och kamraterna i laget är det omöjligt att lyckas. Jag ser verkligen fram emot att få lära mig av teamet på Gällö skog och det känns verkligen som det finns mycket laganda här - alla är virkesköpare med eget ansvar men alla hjälps åt för att det ska bli så bra som möjligt.

Du har jobbat två veckor, vad har du hunnit med? 

– Dels har jag fått sätta mig in i det tekniska, system och program, hjälpmedel och områden jag ska ta hand om när Erik Söderholm är föräldraledig. Hittat min plats på kontoret i Brunflo där jag kommer sitta när jag inte är ute, men det har också blivit ett besök på sågen i Gällö och jag har fått hänga med flera medarbetare ut. Erik Söderholm förstås men även produktionsledare och team assistenter. Det är bra att se helheten, vad resultatet av mitt uppdrag blir i slutänden och hur allt hänger ihop. Jag kommer parallellt med jobbet utbilda mig på Gammelkroppa Skogsskola från maj till oktober.

Du har jobbat som säljare, både av längdskidor och bilar. Finns det någon egenskap du gärna plockar med dig därifrån? 

– Jag gillar verkligen att träffa människor och umgås med människor! Det har väl varit ett genomgående tema i det jag har jobbat med och gillat i både yrkesliv och privat. Att gå från aktiv karriär som skidåkare till att vara tränare för landslagskompisarna, Johan Olsson och Daniel Richardson bland andra, innebar ju att det mer diskussion och ett samarbete. Inte att jag sade åt dem hur de skulle göra, bara vad jag tyckte och rekommenderade att de skulle göra. Det handlar på samma sätt om att lyssna på vad en skogsägare vill, jag kan bara rekommendera, ha en åsikt och ge förslag från mitt perspektiv.

Om man inte pratar skidteknik med dig, vad pratar man om då?

– Haha, jag åkte inte skidor på ungefär åtta år efter att jag slutade med landslagsuppdragen. Men nu åker jag igen, med familjen i fjällen och kring Östersund. Vårvintern är ju fantastisk. Sedan gillar jag jakt och hundar, och motorsport har återigen blivit ett intresse.

Läs artikeln från förra årets magasin här:

Nyfikenheten på skogsbranschen fick Paulina Mathiasson från Alsen att lyfta luren och ringa Gällö Skog. Ett samtal som ledde till ett sommarjobb som skogsvårdsuppföljare och en första inblick i skogens många yrkesområden.

Hon är inne på sin femte vecka som skogsvårdsuppföljare när vi möter Paulina Mathiasson vid en plantering strax utanför Lit. Intresset för skog har alltid funnits och med skog i familjen har Paulina sedan barnsben fått lära sig att det är något värdefullt.

– Mamma har alltid frågat om jag inte ska bli något inom skogen och jag har väl tänkt att, jo det ska jag nog, berättar Paulina som nu siktar på att utbilda sig till skogsmästare.

Med ansökan till skogsutbildningar inskickade kände hon dock att hon ville testa på branschen först, och känna efter om det verkligen var rätt val. Ett samtal till Gällö Skog gav möjligheten att sommar - jobba som skogsvårdsuppföljare och Paulina var inte sen att tacka ja.

– Jag är väldigt tacksam över att jag som helt novis får kliva in och prova, alla har varit väldigt välkomnande, säger Paulina.

Sommaren inleddes med utbildning i skogsvård och Paulina fick sedan gå bredvid Mikael Eklund, skogsvårdsledare på Gällö Skog, för att lära sig mer om uppdraget innan hon började åka ut själv.

– Mitt jobb är att kolla kvalitén på plantsättningar runt om i Jämtland och Medelpad. Det innebär fysisk kontroll av plantornas placering så att de har satts på bästa möjliga plats. Helst i en omvänd torva med mineraljord på.

Hon trivs bra med att kunna styra sina dagar som hon vill och få tillbringa större delen av arbetsdagen utomhus.

– Det är livskvalité att få jobba utomhus! Jag får komma ut och se ställen jag aldrig annars skulle ha sett. Under några av sommarens varmaste dagar blev det även aktuellt för Paulina att kliva in som brandvakt vid markberedning. Ett svettigt men viktigt uppdrag.

– Jag följde maskinerna med brandsläckare för att vara beredd om mötet med en sten eller liknande skulle ge en gnista och riskera att starta en eld. Det kan gå fort när maskinerna är ute och rör om i marken och det är torrt. Men under mina dagar var det väldigt lugnt, säger Paulina som känner att sommaren hittills har gett en bra första inblick i skogens värld.

Exakt vad inom skogen hon vill jobba med efter studierna är däremot oklart, och delvis är det bredden på utbildningen som lockar.

– Jag vet inte ens om allt som finns än. Men det finns mycket, vilket gör det möjligt att variera sig och hitta just min inriktning. Sen får vi se efter utbildningen vad det blir, säger Paulina.

Att flytten kommer gå tillbaka norrut efter studierna är hon däremot ganska säker på.

– Jag trivs verkligen och vill vara här, så jag hoppas att det inte hinner förändras, säger Paulina.

Med några veckor kvar på sommarjobbet har det redan gett mersmak för skogen och med en stor kärlek till hembygden är chanserna stora att vi snart får möta Paulina i Gällö Skogs skogar snart igen.

Som barn lärde hon sig hitta i skogen genom att läsa av naturen, med endast handritade kartor på papperslappar till hjälp. I samma anda håller hon nu på att utbilda sig i björnjakt genom att spåra djuren utan teknisk utrustning. Skogen har alltid varit en naturlig del av livet och nu har hon äntligen fått sitt drömjobb. Den 19 april börjar Lisa Jacobsson som virkesköpare i Hammarstrand med omnejd.

– I flera år har jag tittat på annonser och tänkt att jag skulle vilja vara virkesköpare! För mig verkar det vara en perfekt kombination att få vara ute i skogen och samtidigt jobba mot mål i team. Jag ser verkligen fram emot att lära känna människorna och naturen i Ragundadalen, som är så otroligt vacker, säger hon.

Lisa Jacobsson har en varierad bakgrund, vilket hon hoppas kommer att vara till nytta för den heterogena gruppen skogsägare. Hon har jobbat som ekonom, guide, naturvägledare och som undersköterska i hemtjänsten. Under många år bodde hon i Tärnaby och jobbade med event och upplevelser med fokus på jakt. Sedan två år är hon tillbaka ”hemma” i Docksta vid Höga Kusten.

Där växte hon upp på en bondgård. Familjen hade några mjölkkor och pappan jobbade även i skogen med egen skogsmaskin. Det var för övrigt han som försåg henne med de handritade kartorna när Lisa skulle ut själv i skogen. Vilket skedde från tidig ålder. Hon började jaga när hon fyllde åtta och vid tolv års ålder fick hon börja gå på egen hand.

Genom jakten, pappans kunskap och även hennes brors intresse och jobb i branschen, har hon fått speciella ögon för skogen.

– När jag är ute och går tittar jag mig omkring hela tiden och tänker att här borde det gallras, här verkar träden mogna för avverkning, eller här ligger det många nerblåsta träd som man borde ta rätt på. Nu ska det bli kul att lära mig mer och få teoretiska kunskaper också! Säger Lisa Jacobsson.

Som mentor har hon bland annat erfarna Bernt Lindström, Gällös nuvarande virkesköpare i Hammarstrand, som går i pension senare i vår. Tillsammans står de redo att hjälpa skogsägare i området på bästa sätt.

Till Kina från Katarina

Gällö Timber är en stor arbetsgivare med drygt 80 anställda och med en verksamhet som ger sysselsättning för många entreprenörer i området. Även känslomässigt betyder denna lokala industri mycket för bygden, det kan Katarina Edenström intyga. Hon har varit företaget troget i 20 år och bor själv i Gällö.

– Om det inte vore för sågen skulle inte Gällö finnas på samma sätt som det gör idag. Den bidrar till att hålla samhället levande. Även om inte alla som jobbar här bor i området, så handlar de mat här, tankar sin bil här och så vidare, säger Katarina Edenström.

Hon jobbar i den kombinerade kundtjänsten och utlastningen och är på så vis en av dem som ser till att de sågade trävarorna kommer iväg till Gällös kunder. Efter att säljarna sålt en vara tar utlastningen över; skriver kontrakt och ordnar med det praktiska för transport. Det innebär att Katarina och hennes kollegor har daglig kontakt med kunder i många olika länder.

– Det känns häftigt att sitta här i lilla Gällö och skicka varor över hela världen. När jag pratar med vänner och berättar att våra största kunder bland annat finns i Kina och Egypten blir de flesta förvånade. Många tror att vi bara säljer till bygghandlarna i Östersund, säger hon och skrattar.

När hon berättar om sin arbetsgivare är det också många som blir överraskade av bredden av kunskap på ett sågverk. Den största yrkeskategorin är processoperatörer, vilket innebär att arbeta med övervakning, avhjälpande underhåll och förebyggande underhållsarbete av sågverkets olika maskiner. På sågområdet är också truckförarna viktiga för logistiken och på kontoret jobbar även säljare, ekonomer och administratörer.

– Vi står ju inte bara här och sågar brädor precis, det krävs många olika kompetenser för att lyckas i vår bransch idag.

När Katarina började på sågverket hade hon aldrig jobbat inom industri, utan i olika butiker. Men hon märkte direkt att detta var något för henne, hon har alltid gillat att prova nya saker och det har hon verkligen fått chansen att göra.

Först arbetade hon med sågning och då var hennes arbetsuppgifter rotkapning (att kapa rotändan av stockarna) och ströläggning. Det senare innebär att placera tunt strövirke mellan det sågade virket så att det kan torka. Därefter jobbade hon i justerverket i flera år. Där var det så kallad rundgång med kontinuerligt byte av arbetsuppgifter under dagen, vilket innebar att hon fick jobba både med att sortera virke efter kvalitet, att paketlägga och emballera det.

– Det kändes kul att komma in i en industri och få jobba i stora arbetslag och byta uppgifter under dagen. Det var också en rak jargong som passade mig, minns Katarina.

Det roligaste med det nuvarande jobbet är kundkontakterna och en riktigt nöjd kund är det bästa Katarina vet. Skulle hon önska sig något är det bland annat fler kvinnliga kollegor. Även om det börjat fler tjejer på senare år är mansdominansen fortfarande stor.

– Många tror att man behöver vara stor och stark, men så är det inte. Det handlar mer om övervakning av maskiner än att använda muskler. I dag är nog det viktigaste att kunna hantera datorer, säger hon.

Katarina bor i Gällö med sin familj och uppskattar att kunna arbeta lokalt.

– Det är en skön känsla att kunna jobba på byn och slippa pendla. Skiftgång passade också bra när vi hade fyra barn, särskilt eftersom min man också jobbade här och vi kunde ha olika skift.

Katarinas jobbtips!

Katarinas tre tips för dig som vill testa på skogsbranschen:

• Du behöver inte vara stor och stark för att jobba på ett sågverk. Det är viktigare att vara intresserad.
• Variationen i arbetsuppgifter är större än många tror, och skiftarbete kan vara en fördel för den som har barn.
• Var inte rädd för mansdominansen om du är tjej, du behövs i gänget!