Skogsskiftet är på 230 hektar. Blandskog och myrar, två egna stugor vid en sjö och en mängd vägar genom landskapet. Djur och natur. Gammal skog och ungskog som ska gallras.

– Det är fortfarande lite ovant att jag ska ta beslut om vad som ska göras och åtgärdas, säger Annica och skrattar. Även om det är tio år sedan jag tog över har jag inte vant mig.

Till sin hjälp har hon Kalle Hansson på Gällö Skog som är bekant med familjens skog sedan tidigare. En trygghet och en rådgivare för arbetet med hennes skog, som nu har en upprättad skogsbruksplan som Annica gärna kikar på och tar del av. Om det inte blir för mycket siffror.

– Nej, det där med siffror är inte för mig, säger hon och skrattar. Jag läser gärna beskrivningar om vad som finns och vad vi ska gör för åtgärder, men när det kommer till volymer och sånt har jag svårare att hänga med i detaljerna.

Stugan ”på holmen” är henne kär och här har hon många fina minnen både från sin barndom och med familjen. Fiske, bärplockning, jakt och till och med bröllop i storstugan vid sjön är minnen som dyker upp när vi pratar om känslan av att äga skog.

– Ja, vi gifte oss här i stugan, min man Björn och jag. Det är praktiskt att bo i stan i vardagen men skönt att ha något eget att komma ut till på helgerna och sommaren. Det är bara sex mil till stugan.

– Det är så lugnt här, säger dottern Helle Björnsdotter som själv gärna är ute i skogen och i stugan. Jag brukar fiska, gå i skogen … Jag gillar det.

Helle hade tidigare en tanke på att kanske jobba med skog på något vis. Men bara 14 år gammal är vägen inte utstakad än, och gymnasievalet är inte förrän om några år. Den finns där skogen, att ha en som bara avkoppling kan vara gott nog.

– Jag vill verkligen att Helle ska få vara en del av det här tidigare än vad jag fick vara, säger Annica. Vi har ju alltid varit här men det har varit morfar och pappa som skött om skogen. Frågan är när Helle ska få ta över skogen. Ibland är det bättre att bli lite äldre trots allt, för att få nya perspektiv på saker och ting och jag vill att det ska förvaltas och bevaras. Inte säljas för att bringa inkomster först och främst, även om delar av skogen kommer att avverkas så småningom.

Några större avverkningar är inte planerade i skogsbruksplanen. Vissa delar av skiftet är avsatta för naturvård och i övrigt är det mest gallring och skötsel framöver. Jakten på området är viktig och värdet på skogen har också använts som säkerhet för en lägenhetsaffär. Nyttan av skogen för Annica är både emotionellt och reell, på flera sätt.

– Känslan av att gå omkring i en skog där vissa granar är uppemot 107 år gamla är häftigt, menar Annica. Det ger ett perspektiv på livet tycker jag.

Att bli skogsägare var inte självklart för Annica. Hennes bror och hon delade på vad föräldrarna ägde och Annica tilldelades även stugan på holmen. Brodern fick ett skifte på annat håll men stugan är fortfarande ett nav i familjen och alla får nyttja stugan så mycket de vill även om Annica äger den.

– Jag tyckte inte att jag kunde något när jag blev skogsägare, säger Annica. Hur skulle jag kunna ta hand om skogen? Men det är verkligen enkelt att äga skog när det finns någon i närheten som kan och som är så engagerad i just min skog som Kalle på Gällö Skog.

Fakta Annica Backman
Yrke: Lärare
Hemmaort: Östersund
Favoritträd: Tall, för morfar doftade alltid tall och det är ett träd med stolthet!
Därför gillar jag skogen: Den känns som en gammal kär vän som sett mig i alla mina dagar.
Det bästa med att vara ute: Jag blir lugn och kan verkligen koppla av.
En plats jag gärna återkommer till: Groholmen och då helst ståendes mitt på vallen härmandes Storlommen.