Nya skogsägare med höga ambitioner

Det började med att morfar sådde ett frö hos sina barnbarn Julia Andersson och Nora Sjöbom. Det har nu vuxit och systrarna förvaltar idag skogen som morfar en gång ägde och arbetade i. Ambitionen är att lära sig själv och prova sig fram, men virkesköpare Erik Lundgren finns alltid med som bollplank. 

När systrarna Julia Andersson och Nora Sjöbom var små följde de ofta med både mormor och morfar ut i skogen. Morfar skötte fastigheten flitigt och mormor plockade gärna svamp och bär på markerna. Skogen har alltid funnits nära, både bokstavligen och i tankarna för familjen som alla är engagerade skogsägare. Nu när morföräldrarna inte finns längre, har Julia och Nora axlat en del av ansvaret.

– Morfar tyckte att det var viktigt att vi barnbarn skulle ta vidare arvet. Jag äger ett skifte i Matfors tillsammans med min syster och ett tillsammans med mina föräldrar på Alnö, berättar Nora som jobbar på en bokhandel i Sundsvall.

Julia bodde i Lund och jobbade som journalist när hon fick sitt arv. På bankkontoret i Lund hade de aldrig öppnat ett skogskonto förut och skogen kändes avlägsen där hon befann sig i livet just då.

– Jag flyttade tillbaka till Sundsvall för sex år sedan och att bo på samma plats som andra skogsägare och vara närmare våra fastigheter gjorde att jag fick ett större intresse för skogen, säger Julia.

Julia och Nora bestämde sig för att hoppa på Skogsstyrelsens studiecirkel för skogsägare. Något som båda tycker gav mycket i form av både kunskap och självförtroende.

– När jag flyttade hem ville jag få bättre koll. Som ny skogsägare är det lätt att bara lyssna på vad andra tycker och göra som de säger, men jag tycker att det är en kul utmaning att prova mig fram och lära mig själv, säger Julia.

Virkesköparen Erik Lundgren är deras främsta kontaktperson på Gällö. Genom honom har de gjort en skogsbruksplan och han finns ständigt som ett bollplank i det löpande arbetet.

– Det är så värdefullt att gå tillsammans med Erik eller hans kollegor Rickard och Martin i vår skog och peka på träd och diskutera vilka åtgärder som behöver göras. Det ger en större förståelse, varför det ser ut som det gör. Vi är intresserade av miljöcertifiering och då har vi fått bra stöd från Erik som har förklarat hur det funkar, säger Nora.

Skogen har både ett ekonomiskt värde och affektionsvärde för systrarna. Förhoppningen för framtiden är att den ska ge en extra inkomst och ekonomisk frihet för att på sikt kunna utöka sitt skogsägande. De vill också ta stor hänsyn till miljön och djuren samt att det ska vara trevligt för boende i närheten att vistas där.

– Jag vill förvalta den väl av flera anledningar. Dels av miljöskäl, dels för familjens skull. Det är mäktigt att träden som morfar planterade en gång finns kvar. Det vore häftigt att se mina barnbarn gå i samma skog i framtiden. Jag ska sköta den så gott jag kan, säger Nora.