Johnny Hördell i Almåsa, har drivit lantbruk sedan han var 18 år och han delar tiden på gården med eget företagande som elektriker. Till det kommer 250 hektar mark.

– Sett till hur många timmar jag har jobbat är det väl gott och väl ihopskrapat till pensionsdags, men jag kommer hålla på ett bra tag till, säger 44 åringen och skrattar. Min äldsta dotter tar studenten från Torsta naturbruksgymnasium nu i sommar och hon vill engagera sig i gården verkar det som. Det är kul – vi får se hur vi kan utveckla lantbruket om hon går in i verksamheten.

Johnny Hördell behövde själv inte flytta särskilt långt när han tog över den gamla släktgården av morfars bror. Mellan byn Ekeberg och Almåsa är det inte mer än knappt två kilometer fågelvägen.

– Ladugården är från 1880 och jag flyttade hit 1995. Tog studenten en fredag och började mjölka korna på måndagen och har nu mjölkat i ganska precis 25 år.

Skogen har alltid varit en naturlig del av lantbruket. I generationer har den funnits där, brukats som en resurs och stått som en trygghet på många sätt och vis. Det större bostadshuset som finns på gården kommer från avverkning i den egna skogen. Timmer som transporterade med häst till sågen på gården, sågades till plank som sedan togs vidare till hyvleriet i grannbyn för att ta sig tillbaka och sättas upp till det hus som familjen Hördell fortfarande bor i.

– Idag är väl skogen en ekonomisk resurs och insats om man behöver få ekonomi i lantbruket, bygga en maskinhall eller investera i något annat på gården, säger Johnny Hördell. Numera sågas det sällan egna plankor på gården, timret får istället gå till sågen i Gällö och bidra med en insats den vägen.

Av de 250 hektaren mark är 157 hektar produktiv skog. En skog som också ger glädje i jakt, bärplockning och rekreation.

– Jag har gjort en slutavverkning på en liten del av skogen, men jag tycker det är viktigt att inte en generation tar ner så mycket som möjligt utan låter skog vara kvar och skötas för att den ska stå och ge glädje och ekonomi i flera generationer. Det jag gör idag påverkar ju även mina barns barn och hur de kommer uppleva skogen och marken vi har.

Nyligen gjorde Johnny Hördell tillsammans med Gällö skog en beteshuggning för att plocka fram gamla betesmarker till djuren. Ett historiskt värde, men även för att hålla markerna öppna och bevara det öppna landskapet för andra djur, insekter och växter.

– Tillsammans med kringliggande markägares intresse för samma sak kan det bli riktigt fint här igen. Jag tog tag i det när Gällös entreprenörer var i trakterna och gjorde annat kring Almåsa. Vid beteshuggningen har jag även haft ett samarbete med Länsstyrelsen om att öppna gamla betesmarker igen.

Johnny Hördell har i samarbetet även ansökt om EU-medel för att hålla betesmarkerna öppna, och han har också nyligen fått det beviljat. Ett medel som tydligen inte utnyttjas särskilt mycket enligt Länsstyrelsen så det är god chans att få.

– Nu kommer det även bli en uppföljning med Länsstyrelsen i sommar innan jag får stödet utbetalt och sedan ska vi se hur jobbet ska göras och justeras vidare med grannarnas marker.

En rolig insats för framtiden och bygden säger Johnny som ser fram emot att återigen ha djur betande i området där sly och fallna lövträd fått ligga vind för våg i många år.

– I skogen finns alltid något att göra. Vi får se vad nästa insats i skogen blir, närmast ligger nog en väg till ett lite mer svåråtkomligt skifte. Så får vi se vad planerna för lantbruket blir framöver, resurserna i skogen ska anpassas till det och satsas här på gården.