Liksom morötterna i grönsakslandet måste rensas, behöver också skogen röjas för att den ska växa och må bra. Vissa tycker det är fantastiskt roligt och sköter röjningen helt själv. Ett sådant exempel är Gullik Nilsson.

Innan Gullik gick i pension för fem år sedan hade han jobbat inom Skogsstyrelsen i hela sin karriär. I början handlade det mest om enskilda rådgivningar till markägare om skogsvård. Efter det blev han mer rotad inom sitt gebit och gjorde bland annat nyckelbiotopsinventeringar och utbildningar i naturvård med entreprenörer. Inom Bräcke, Ragunda och Östersund finns många skogar med områdesskydd som Gullik varit med att identifiera tillsammans med markägarna. – Lite nördig är jag nog och jag har gillat att jobba med mitt stora intresse, säger Gullik som sitter och tittar ut över den höstdimmiga utsikten utanför fönstret hemma i Hällesjö, strax utanför Kälarne.

Nu håller den egna skogen honom sysselsatt, liksom fiskecampingen Klockars dit gäddturister från Tjeckien, Slovakien och Polen gärna återvänder. Lägenheterna har bara stått tomma under tre av sommarens veckor. Och snart anländer älgjägarna. Naturen är en central del för Gullik. – Skogen fångade mig tidigt i livet. Den är det värdefullaste vi har, men vill vi ha bra skogar och kunna avverka den, måste vi sköta om den på ett bra sätt. I grund och botten har jag ett grönt intresse. Jag gillar även trädgård och att odla. Det är ungefär samma tillfredsställelse att så morötter, rensa och kunna skörda dem, som att plantera skog, röja och avverka den.

Varje vår när vädret är behagligt plockar Gullik fram sin röjsåg och ser fram emot att röja omkring 30 hektar skog de kommande veckorna. När sommaren kommer blir det för varmt och då tar han en paus för att sedan återuppta arbetet på hösten. – Det håller kroppen i gång och ersätter ett fyspass på gymmet. Ibland röjer jag fem dagar i veckan, ibland gör jag halvdagar om vädret är trist. På hösten varvar jag det med jakten. Jag känner ingen press eftersom jag är pensionär.

Att röja 30 hektar skog för hand varje år, kan låta mycket för den som är ovan. För Gullik handlar det dels om att han gillar att hålla på, dels för att han kan tjäna på det ekonomiskt. – Det är något jag kan göra med samma resultat som ett proffs, men jag kan inte konkurrera med en skördare vid avverkning. Röjning är den åtgärd jag kan tjäna mest på och det är kul för du ser resultatet direkt. Du kan vända dig om och se hur snyggt det blev.

Hans tips till någon som inte röjt så mycket förut är att gå en kurs för att lära sig grunderna i skogsvård och tekniken. Det kan också vara bra att sätta delmål. – Börja inte med 30 hektar om du aldrig röjt förut, utan sikta in dig på en halv hektar åt gången. Det går långsammare för en nybörjare än någon som hållit på länge. Men har du intresset så kommer du snart att få den rätta blicken och tekniken med sågen.

Tips om du röjer själv

Ett vanligt nybörjarfel är att röja för försiktigt. Så här räknar du ut antal träd per hektar: „

• Knyt fast ett 5,64 meter långt snöre i en stam. Det ger en cirkelprovyta på 100 kvadratmeter. „
• Gå runt stammen med sträckt snöre och räkna alla träd inom cirkeln.
  Om du har tillgång till en linjelaser blir proceduren enklare. „
• Multiplicera antalet med 100 så får du antal träd per hektar.

Kontakta din lokala virkesköpare om du vill veta hur många stammar som är lämpligt att behålla i just din skog: www.galloskog.se/kontakta-oss