Det är en bransch i snabb förändring med en ökad global efterfrågan. Trä är hetare än någonsin och sågen i Gällö körs dygnet runt för att möta framtidens behov av en hållbar trävara. En process från skog till såg som ger så mycket mer än plankor. 

Stockarna rullar in i mynningen av sågverket i Gällö. I fönstret på hjärtat av sågen Hans Edler, säkerhets- och miljöansvarig på Gällö Timber. Han tittar ut på stockarna som pumpas in genom sågverket för att sedan efter en noggrann process landa på andra sidan av området som färdiga plankor och brädor.

– Här sågar vi med roten först. Det är vanligare att göra tvärtom, med toppen först. Men vår filosofi är att köra den tyngre delen först så att det blir lättare och lättare för maskinen att jobba sig igenom stocken, berättar Hans.

När Hans började för 35 år sedan producerade sågen 35 000 kubikmeter per år. Nu är siffran uppe på 355 000 kubikmeter om året. Efterfrågan på Gällös trävaror har nått historiska proportioner och fortsätter att växa.

Osäkerhet blev full gas
I maj ifjol låg däremot pannorna i djupa veck. Medarbetarna på Gällö Timber vred och vände på olika alternativ för att vara beredda på vad pandemin skulle få för effekter för företaget. I juni kom facit. Det var bara att ge full gas.

– Efterfrågan på våra trävaror har ökat under pandemin i och med att folk världen över börjat renovera i större utsträckning. Det skandinaviska trävarorna är populära och särskilt de som kommer från norra Sverige. Träden här har tätt mellan årsringarna och står därför emot väta bättre än det sydligare virket som växer snabbare, säger Jonathan Mattsson, VD på Gällö Timber.

I takt med att efterfrågan har ökat i en rasande takt har priserna följt med. Alla vill bygga i trä i stället för betong och järn, tack vare konsumenternas efterfrågan på hållbart material. Samtidigt är tillgängligheten av träd begränsad.

– När naturresurserna är knapp stället det höga krav på oss som ska anskaffa råvaran och att göra det på ett ansvarsfullt sätt. Vi jobbar i en spännande bransch där det händer mycket på hållbarhetssidan, säger Jonathan.

Gällö skickar en redovisning till sina kunder hur deras hållbarhetsarbete går till. Det kan till exempel handla om förkortade fraktavstånd och att inte använda plast på leveranserna. 75 procent av försäljningen säljs inom landet, en siffra som ökat under pandemin. 8 procent säljs till Norge samt Holland, Belgien och England som är också stora exportländer.

Gammal bransch förnyas

Det bullrar och skakar i sågverket när stockarna en efter en skjutsas iväg mellan sågklingorna. Över och vid sidan av maskinerna finns gångar och trappor som Hans fötter kan utan och innan. I sliprummet ligger blanka och nyslipade cirkelsågsblad redo att tas i bruk när sågen har rast, vilket sker tre gånger om dygnet.

– Vi kör och servar våra maskiner så länge de hänger med i vårt tempo. I dag går tillverkningen hos oss betydligt mycket snabbare än för 15 år sedan. Mycket av den äldre sågverksutrustningen som vi hade då har sålts utomlands till exempelvis Afrika där de fått nytt liv, säger Hans.

Strategin för Gällö är att gå från att vara ett traditionellt sågverk till att 75 procent av tillverkningen ska vara nischade produkter. Med sitt koncept Gällö Max börjar arbetet redan ute i skogen där träden kapas i de längder som kunderna efterfrågar. På så vis blir det mindre spill eftersom hela trädet används och de olika delarna på stammen kommer ut till sin rätt.

Även klent kan vara bra

Just längder på tre meter är särskilt populära då de passar bra i stående byggnationer. Trots att det är krångligare att hantera en kortare längd på virket, har beslutet att banta ner antalet produkter till standardlängder varit framgångsrikt.

– Vår andra strategi är att ta hand om sidobrädorna som kapas bort när vi tar ut filévarorna, som jag brukar kalla centrumutbytet i mitten av stammen. Sidobrädorna får rundade kanter och är lite kantstötta. Men passar därför bra som material i vår Gelfa-fabrik där vi tillverkar vårt eftertraktade emballage.

Spån och bark som blir över omvandlas till energi. Den bark som ramlar av stockarna för egen maskin på timmerplanen skottas ihop, även vintertid, till höger och sorteras för att sedan skickas till värmekraftverket i Östersund.

250 miljoner har investerats i industrin för att såglinan ska bli ännu effektivare och kunna hantera tre meters-varan och det lite klenare virket. Allmänna förbättringar har gjorts på området för att öka säkerheten och nya lokaler och magasin har byggts.

När den danske sjökaptenen O.C. Hammer anlade ångsågverket på samma plats 1879 kunde han nog inte föreställa sig hur framtiden skulle se ut. Med två stabila ägare i ryggen, Persson Invest och SCA, kan företaget fortsätta satsa framåt och vara en utmanare att räkna med i branschen.

Just nu söker vi sommarpersonal till sågen, läs mer och ansök här.