Ekonomi kan kännas som en svår och jobbig del av skogsägandet. Men du har mycket att vinna på en god ekonomisk planering. Det blir enklare att fatta beslut som är rätt för just din fastighet. Vid ny affär erbjuder Gällö Skog alla kunder två timmars gratis ekonkomisk rådgivning. Nu har vi dessutom en ny ekonomisk partner i team syd; Skabo ekonomi.

– Skattelagstiftningen förändras ständigt och det kan kännas svårt att hänga med i vad som gäller som enskild skogsägare. Då kan vi stötta med guidning och råd, något som kan behövas oavsett var man är i livet och sitt skogsägande, säger Mathias Hagman, medgrundare av Skabo ekonomi.

Oavsett hur mycket eller lite skog du äger bör du tänka på det som ett företag och hålla isär det från din privata ekonomi. Annars är risken stor att du går miste om skattefördelar, har svårare att hämta igen underskott och får merjobb i slutändan.
– Det kostar att ta hand om sin skog, men planerar man rätt kan utgifterna ofta vändas till vinst, menar Mathias

Både Mathias och hans kollega Tobias Fällström har en lång och nära relation till skog och skogsägande. Att få samarbeta med Gällö Skog och kunna bidra med sin expertis till nytta för skogsägare, är något de ser fram emot.
– Vi är glada över att fortsätta utveckla vårt goda samarbete med Gällö Skog och få vara med på deras resa framåt, säger Mathias Hagman.

Boka gratis rådgivning

Låt din virkesköpare boka två timmar gratis rådgivning med Mathias eller Tobias på Skabo ekonomi.

Till rådgivningen är det bra att ta med sin senaste näringsdeklaration, en uppdaterad skogsbruksplan, om det finns, och en kort verksamhetsbeskrivning.

Mathias tre ekonomitips

• Håll isär din privata och skogliga ekonomi. Sköt skogen som ett företag.
• Involvera nästa generation tidigt så att de är redo när det blir dags för generationsskifte.
• Skapa en god relation med virkesköpare, ekonomisk rådgivare och banken. Med de tre kontakterna tar du dig långt.

Jemtland Ski Tour är tillbaka! Efter en paus så är det dags för den lokala långloppstouren att starta upp igen och det är under det nya namnet Gällö Skog Jämtland Ski Tour. Det är sjunde året som touren arrangeras och det är ett samarbete mellan sju långloppsarrangörer i Jämtland.
Nytt för den här säsongen är att touren sker i samarbete med Gällö Skog och Stadionbutiken. Det är viktigt och värdefullt för dem att värna om det lokala föreningslivet som bidrar till utveckling i bygderna.
Långloppstouren är öppen för både elit och motionärer som gillar klassisk skidåkning. Långloppen i touren är seedningsgrundande för Vasaloppet och Tjejvasan. Flera lopp ingår även i konceptet Visma Ski Classics Challengers.

LÅNGLOPPEN SOM INGÅR I TOUREN

16 jan
OnePartnerGroup Ski Marathon Östersund
42 km

22 jan
Föllingeloppet
44 km

12 feb
Åsarna Ski Marathon
45 km

19 feb
Haldo Hanssons Minne
42 km

20 mars
Tåsjödalen Classic Ski
41 km

26 mars
Årefjällsloppet
45 km

3 april
Flyktingloppet
44 km 

Respektive arrangör har också kortare distanser och andra klasser i sina tävlingsarrangemang för dem som inte vill tävla i långloppstouren.

TÄVLINGSREGLER

Alla långloppen går i klassisk stil med masstart.

Klasser: D/H 21, D/H 35, D/H 50 och D/H 60.
De trettio första placeringarna i respektive långlopp får poäng enligt följande: 50, 46, 43, 40, 37, 34, 32, 30, 28, 26, 24, 22, 20, 18, 16, 15, 14, 13, 12, 11, 10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2 och 1 poäng.

När sista deltävlingen har genomförts kommer en sammanlagd poängställning avgöra placeringarna i touren. Flest poäng vinner touren.

Svenska skidförbundets tävlingsregler gäller för de svenska deltävlingarna och Norges Skiforbunds regler för Flyktingloppet.

Tävlande som inte tillhör någon klubb eller förening med försäkring åker på egen risk.

DELTAGANDE TILL TOUREN

Att delta i touren kostar inget mer än anmälningsavgiften till respektive långlopp. Alla åkare som anmält sig till ett eller flera långlopp ingår automatiskt i Gällö Skog Jämtland Ski Tour.

Anmälan till respektive långlopp görs via arrangörens hemsida.

PRISER

Träningsbidrag utdelas till prispallen i elitklassen D21 och H21 där den sammanlagda poängen för alla tävlingar ingår i beräkningen. Prispallen får dela på träningsbidrag på totalt 30 000 kr.

1:a – 7 500 kr
2:a – 5 000 kr
3:a – 2 500 kr

Vinnarna i respektive motionsklasser erhåller en värdecheck på 1 000 kronor hos Stadionbutiken samt ett värdebevis på gratis startplats i alla lopp i nästa års Jämtland Ski Tour.

RESULTATLISTA OCH TOTALSTÄLLNING I TOUREN

Preliminära liveresultat och officiella resultatlistor finner du på respektive arrangörs hemsida.

Totalställningen i touren redovisas på facebooksidan för Jämtland Ski Tour, Gällö Skogs och Stadionbutikens facebooksidor samt på galloskog.se och stadionbutiken.se. I totalställningen kommer du se poängfördelning från respektive tävling och totalställning.

KONTAKTPERSONER/TÄVLINGSLEDARE

OnePartnerGroup Ski Marathon Östersund
Anders Sundin
070-222 66 48
info@ostersundssk.se
www.ostersundssk.se/tavlingar/ostersund-ski-marathon/

Föllingeloppet
Andreas Johansson
070-378 59 88
FIKskidor@gmail.com
www.idrottonline.se/FollingeIK/follingeloppet

Åsarna Ski Marathon
Janne Ottosson
070-­646 22 72
jan@otto­‐ski.com
www.guldbyn.nu

Haldo Hanssons Minne
Halvar Eliasson
070-578 86 09
info@haldos.se
haldos.se

Tåsjödalen Classic Ski
Magnus Ahlstrand
070-­620 69 93
magnusahlstrand@yahoo.se
www.tasjoif.se

Årefjällsloppet
Jenny Grip
jennymariagrip@gmail.com
www.arefjallsloppet.se

Flyktingloppet
Eva Westum-­Kveli
070-907 74 126
evawkveli@gmail.com
www.flyktningerennet.no/sv/flyktingloppet

Gratis rådgivning ger bättre beslut

Är du osäker på hur du ska lägga upp ekonomin för din fastighet? Det kostar att sköta sin skog,  men med en bra plan kan utgifter vändas till intäkter. Låt din virkesköpare boka två timmar gratis rådgivning med någon av skattekonsulterna på PS63, Gällös samarbetspartner inom skogsekonomi.

– Många skogsägare ser inte sig själva som företagare och blandar tyvärr ihop den privata ekonomin med företagets ekonomi. Det är ett misstag. I stället -bör man se på skogen som en investering som ska bära sina egna kostnader, säger Stefan Adolfsson, skattekonsult på PS63.

Enligt honom sprids det alltför ofta felaktig information för att folk gissar och ger varandra råd utan att vara tillräckligt insatta. Som till exempel när det gäller skatt efter avverkning.

– Jag har träffat skogsägare som inte törs avverka för att grannen sagt att det bara blir en massa skatt. Men då har de helt enkelt haft en dålig planering. Det gäller att betala rätt skatt på rätt sätt och ha en tydlig och noggrann plan för det, säger Stefan Adolfsson.

Dra av kostnader vid avverkning

En annan ständigt återkommande fråga är röjning och gallring. Vissa skogsägare avstår från att genomföra skogsvårdsåtgärder för att det kan kosta mer än det smakar i stunden. Även där vill Stefan få skogsägare att vända på perspektiven. Det gäller att tänka långsiktigt. Att röja och gallra ökar tillväxten och höjer värdet på fastigheten varje år.

– Om du har koll på dina kostnader kan du dra av det vid avverkningen. Låt säga att du haft löpande kostnader på 30 000 kr per år i tio år. Då har du 300 000 kr skattefritt att fordra från skogen när avverkningen sker. Pengar som du till exempel kan belöna familjen med.

Med en bra skogsbruksplan i grunden brukar det dessutom finnas möjlighet att göra en avverkning i samband med skogsvården. På det viset skapas samtidigt en intäkt.

Gratis rådgivning

Det kan vara en utmaning att ha koll på alla regler och möjliga upplägg. Därför är det smart att ta hjälp. Gällös kunder erbjuds två timmar gratis rådgivning med en expert på PS63. De behöver inte nödvändigtvis ta över jobbet med hela ekonomin, men de kan fungera som två extra par ögon med nya perspektiv.

Stefan Adolfsson tycker det är viktigt att se till helheten, både företaget och företagaren samt dennes nätverk. I alltför många fall är det bara en person i familjen som redovisar och är delaktig i skogsaffärerna (oftast mannen). Det är en sårbar situation om exempelvis den personen går bort. Vid generationsskiften, arv, överlåtelse etc. är det extra viktigt med en ekonomisk planering.

Plantering rotade René i Sverige

Längtan efter något nytt, långt från storstadslivets brus, tog 2003 René Schiller till de svenska skogarna. Där blev han introducerad till skogsplantering, ett yrke han fortfarande älskar. Idag är han en etablerad entreprenör som sköter plantsättning på Gällö Skogs avverkningar.

För 18 år sedan lämnade René Schiller sin tjänst som banktjänsteman i Tyskland i jakt på ett nytt, friare jobb utomlands. Det ledde honom till den svenska skogen och här har han blivit kvar, först som plantsättare och sedan 2010 som vd på det egna bolaget Håxås Skogstjänst.

– Skogsplantering i norra Sverige lät som min grej 2003, och det har ju visat sig stämma, säger René och skrattar medan han lotsar oss ut till en bra sittplats på dagens hygge.

Idag sätter företaget ungefär 14 miljoner plant under en säsong, på en yta motsvarande en tredjedel av Sverige. Från Hudiksvall och Sveg i söder till Storuman och Umeå i norr. För René själv blir det dock inte lika många plant satta som under de första åren i Sverige.

– När man nått den storlek som vi har gjort så är det ett komplext arbete att få ihop det med rekryteringar, kundavtal, logistik och rätt plant i rätt tid. Jag jobbar främst med personal och logistik numera, vilket är lite som att lägga ett pussel, säger René.

I år gjorde coronapandemin det logistiska pusslet betydligt mer svårlagt än vanligt, då resmöjligheterna från flera av de anställdas hemländer varit begränsade.

– Det var en minst sagt spännande säsong att planera och jag gjorde både plan A, B och C för att försöka få ihop det, berättar René som ändå tycker att det löste sig bra i slutänden.

Totalt har Håxås Skogstjänst runt 55 plantsättare och sju röjare anställda under högsäsong och 70-75 procent av de anställda återkommer varje år. Det som tidigare var ett klassiskt ungdomsjobb i Sverige har blivit ett professionellt yrke, där de svenska plantsättarna lyser med sin frånvaro. Merparten av plantsättarna hos René kommer från andra EU-länder.

– Jag tycker det är ett fint arbete och jag älskar det, men det är olyckligt att branschen har utvecklats åt ett prispressat håll som gör det svårt att tänka i de banorna. Det skulle ju vara roligt om svenskar satte sina egna skogar, säger René.

För att plantsättningen ska vara ekonomiskt hållbar behöver varje plantsättare sätta minst 3 000 plant per dag. Ett tungt och krävande jobb och René menar att det sällan är ett bra jobb för ungdomar, även om det finns undantag. Han tror att ett lägre dygnsmål skulle ha stor påverkan både för kvaliteten och arbetsförhållandena.

– Både kvalitet och produktion blev bättre och mer hållbar när vi gick över till professionell arbetskraft, och i slutänden blev det även billigare för kunden, säger René som ser på yrket som ett hantverk.

Trots ett fysiskt tungt arbete är inte en frisk och stark kropp allt man behöver för att klara av det, utmaningen ligger i det mentala. Att hantera mygg och ett monotont arbete dag efter dag, vecka efter vecka. René är dock långt ifrån less på sina dagar i skogen.

– Jag tycker det är coolt att kunna säga att jag tjänar min inkomst på att plantera skog. Jag älskar verkligen jobbet!

Renés tips för plantsättare

Renés tre tips för den som är nyfiken på plantsättning:

1. Kolla om det finns några aktuella utbildningar och gå en eller flera.
2. Glöm tanken på att det är något som är enkelt och snabbt att lära sig. Det kommer kräva motivation, vilja och tid.
3. Ansök tidigt till lediga tjänster, gärna redan i februari.

Lokal idrott i allmänhet och golf i synnerhet ligger Team Syd varmt om hjärtat. Men allra viktigast är gemensamt samarbete för bygdens utveckling. Därför sponsrar Gällö Öjestrand golfklubb och väljer även att ge deras ungdomssektion ett extra tillskott i kassan.

– Varje gång någon checkar in på Gällö-hålet på Facebook bidrar vi med en krona till ungdomssektionen. Därför vill jag uppmana alla att leta reda på Gällö-hålet i sin facebookapp och publicera sin incheckning, berättar Erik Lundgren, virkesköpare i Team Syd.

Ju fler som checkar in, desto mer pengar till ungdomarna, men det kostar inget för dig som gör incheckningen. Däremot hoppas vi att du, precis som vi, uppskattar att slå ett slag för Öjestrands golfklubb.

– Jag har själv ett stort golfintresse och det känns kul att på ett enkelt sätt kunna bidra med något till ungdomar som också gillar sporten, säger Erik.

Erik Lundgren samt de golfande och skogskunniga kollegorna Lennart Magnusson och Rickard Ankarberg kommer att synas flitigt på golfbanan under säsongen. Den som vill ta en lunch eller fika och snacka golf och/eller skog är välkomna att ta kontakt med någon av dem. Deras kontaktuppgifter hittar du här nedan.

Vi kan skog – vi gillar dig

Gällö Skog startade med en ambition att vara en lokal uppstickare som utmanar de stora drakarna i skogsbranschen. Därför investerar vi i lokal industri och låter de som har kunskap om skogen i området vara de som fattar besluten. Vi köper virke till bra priser och erbjuder tjänster som du som skogsägare behöver; avverkning, gallring, röjning, plantering, skogsbruksplan, miljöcertifiering och skogsrådgivning.

Tillsammans med dig som skogsägare

På Gällö Skog vill vi jobba nära skogsägare och hitta nya lösningar som fungerar för att maximera timmeruttaget i din skog. Oavsett om det ska avverkas, gallras eller röjas kommer din virkesköpare finnas där som din skogliga rådgivare. Om du känner dig osäker på vad som egentligen är den bästa insatsen för din skog ställer vi gärna upp som bollplank.

Vi står redo för att nå just dina mål med din skog. Våra medarbetare gör alltid sitt yttersta och är alltid tillgängliga för kontakt.

Medlemserbjudande till golfande skogsägare

Du som är skogsägare och medlem på Öjestrand golfklubb får just nu två fina erbjudanden från oss. Logga in på golfklubbens medlemssida för att ta del av dem.

Alla kontaktuppgifter hittar du här

Nytt år, ny förening. Denna gång är det Holms Sportklubb som får ta del av ”kärlek i kubik”. Det är Gällö Skogs Team Syd som står bakom sponsringssatsningen som går ut på att en krona per kubikmeter sågtimmer, som virkesköpare Jonas Engman kontrakterar i området, går till utvald lokal förening.

– Det här är så klart väldigt uppskattat av oss som kämpar ideellt för bygden. Det är inte lätt att få ekonomin att gå ihop, säger Ulla Grelsson ordförande i Holms Sportklubb.

Det var klubben själv som hörde av sig efter att de sett Gällös tidigare samarbete med Vetten Alpina. Engagemang och drivkraft i bygder som Liden och Holm är otroligt viktiga menar Jonas Engman.

– Som ung fostrades jag själv i föreningen och det känns fint att kunna ge något tillbaka, säger han.

Föreningen bildades redan 1927 och har genom åren haft många deltagare i olika aktiviteter som skidor, brottning, ishockey och fotboll. I dag har föreningen drygt 200 medlemmar, ett fotbollslag och förfogar över två fotbollsplaner, en grus- och en gräsplan.

– Matcherna lockar en del folk och anläggningen är en väldigt uppskattad träffpunkt. Under det gångna året har vi fått några inflyttade barnfamiljer till Holm, så vi tänker försöka få igång en ungdomsverksamhet igen. Ett ”kärleksfullt” bidrag betyder mycket för oss, säger Ulla Grelsson.

Vill du komma i kontakt med Jonas? Kontaktuppgifter hittar du här: https://www.galloskog.se/kontakta-oss/ 

När hösten går mot sitt slut och älgjakten lugnat ner sig förbereder sig Trekilens blädade trakt för en ny vinter. Sommaren efter vinterns uttag av gran har inneburit fortsatta promenader i skogen. Något tydligare körvägar och mer ris än vanligt är de tecknen på avverkning som finns. Skogskänslan är kvar, djur och svamp likaså.

Det blev ett uttag på 26 procent, något lägre än beräknade 29-30 procent. Ett uttag på några procent mindre innebär en lite mindre intäkt för markägaren, men uttaget i kronor var heller inte det viktigaste med avverkningen i Trekilen. Dessutom står träden kvar till nästa gång det är dags för blädning. Om sisådär 15-20 år.

– Det var mycket älg här under höstens jakt, så det blev ju så som vi ville ha det, säger Per Andersson delägare i skogen. Försiktigt och hänsynsfullt kört av de som skötte avverkningen. Nackdelen är väl att älgarna haft lite för många träd att gömma sig bakom – för det har inte blivit något skjutet än.

De ”fluriga” rishögarna tycker han inte har stört skogsupplevelsen. Allt eftersom sommaren har gått så har riset blivit mindre märkbart. En vinter till så börjar växtligheten ta över i hjulspår och rishögar igen. Myrstackarna har redan hittat tillbaka till hjulspåren där skördare och skotare kört under vintern. Trattkantarellerna gömmer sig fortfarande i mossan på flera ställen. På några riktigt blöta passager är spåren tydliga, men oftast är det betydligt mindre märkbart än så. Raka körvägar syns, men de krokiga kamoufleras bra i granskogen. Delägare två, syster Malin Andersson, som jagat fågel på markerna berättar också om bra tillgång på vilt. De har inte skrämts bort av avverkningen.

– Min enda reaktion i somras var att det verkade lite torrt, eftersom det låg ris på några ställen, men i övrigt är det precis som vi hoppades.

Granne med blädningen ligger ett hygge från en traditionell slutavverkning på en del av innehavet som inte var lämplig för blädning. Det var en helt annan skogstyp, utan flerskiktad granskog, och skulle därför inte haft förutsättning för en hyfsat naturlig återväxt. Avverkningsmetod bör, som här, inte kopplas till skogsägare utan skogstyp och bestånd.

– Eftersom jag jobbar på Torsta naturbruksgymnasium så har vi även haft ett stort intresse från skolor kring vår åtgärd och det finns en tanke på att kanske göra några observationsrutor för att se vad som händer, säger Malin.

Det har varit flera studiebesök från andra skolor också. Uppmärksamheten har kommit efter publiceringarna av artiklar och filmer som Gällö Skog har gjort om blädningen. På så vis bidrar de till ett lärande även hos andra.

Entreprenören Orangutang skogs- och naturvård har också fått ny kunskap. Först trodde de sig kunna nyttja gamla stickvägar igen.

– Men det var egentligen ingen fördel, det var inte helt enkelt att ta sig fram, utan det blev mer köra och röja istället. Hade vi gjort nya vägar hade vi även tagit träd i dem, berättar Magnus Olofsson på Orangutang. Det är en av anledningarna till att uttaget blev lite mindre än beräknat.

Det innebar också att avverkningskostnaden därmed blev lite högre än beräknat, runt 200 kronor per kubik mot beräknade 160 kronor, men taket på 180 kronor per kubik låg fast enligt avtal.

– Vi lär oss för varje jobb vi utför, säger Magnus. Alla marker har sina unika förutsättningar. Det blir spännande att se hur det utvecklas och växer i Trekilen de kommande åren.

Återväxten ska sköta sig själv med smågranar som växer till sig och ett nytt uttag sker när det är lämpligt. På den tidigare gjorda slutavverkningen väntar nu istället arbete med markberedning och plantering. Två intressant och tydliga exempel på olika sätt att jobba med skog. Sida vid sida.

Den bredbandade grävaren smyger försiktigt fram över avverkningen. Här förbereder Örjan Wiklund och Anton Nathanaelsson på företaget Kvickgården för nya granplantor. Skopan skrapar en decimeter ner i jorden och vänder upp och ner på tuvan som på så vis ger en mer gynnsam förutsättning för en granplanta.

– En kvadratmeter rensas först på ris, en åtgärd för att minska risken för snytbagge som kan gå hårt åt plantorna. De har lite torgskräck, baggarna, så en ren jordyta utan ris undviker de gärna att gå över, berättar Örjan Wiklund.

Det mörka bördiga jordlagret bildar små mörka kullar över hela området. Från drönarens perspektiv är hygget fyllt av mörka fläckar och på skärmen i förarhytten växer också antalet mörka digitala prickar. Arealer färgas gröna på läsplattan när tillräckligt många högar är utplacerade. Läsplattan är kopplad till gps-pucken ute på skopan. Gps:er i maskinerna är inget nytt, men att ha mätningen på skopan, den delen som gör det faktiska jobbet, innebär en större exakthet.

– Nästa år, när det här ganska porösa högarna jord fått sätta sig, ska det sättas plant manuellt på de här punkterna, berättar Örjan. Men även om det går att hitta varje hög med gps, går det snabbare för plantsättarna att bara se sig omkring – högarna är tydliga även nästa år. På eukalyptusplantage i Sydamerika till exempel, sitter utrustningen på en maskin som både markbereder och sätter plant samtidigt. Så gör vi inte här.
– Visst är det lite kul och prova något nytt också, säger Anton. Vi är en av de första i Sverige som har den här utrustningen och det är lite inkörningsperiod med programvaror och filsystem som inte riktigt lirar ihop. Men det håller på att lösa sig.

Investeringen i gps-utrustningen och programvaran var inte särskilt dyr berättar Örjan. Runt 20 000 kronor för gps-puck, kablar och skärm och programvara.
– Mest är det en trygghet för oss som kör, så att vi inte gör för mycket eller för lite på varje jobb. Det är ett visst antal plant som ska ut och det går enkelt att se här hur man ligger till under tiden.

Men, allting är inte automatiskt. En av knapparna i grävarens joystick är programmerad för att registrera en ”hög” där plantan är tänkt att sättas.
– Det gäller att registrera punkten också – det sker inte automatiskt. Vi har haft den här utrustningen i tre veckor nu så det börjar bli lite bättre rutin på vänstertummen, säger Örjan och skrattar.

Ett annat vanligt jobb är dikning efter som Örjans grävare ofta jobbar i ganska blöta marker.
– Den här bandbredden gör att vi nästan kan köra på grumligt vatten, säger Örjan. Vi får ofta dikningsuppdrag eftersom dikning sänker vattennivån och på så vis ökar produktivitetstakten på nyplanteringarna. Det verkar vara allt fler skogsägare som upptäcker hur viktigt det är. Vi får betalt per meter dike vi gräver eller rensar – att vi kan visa exakt hur många meter vi faktiskt gör är en trygghet för både oss och beställaren.

I stort sett hela sommaren och en bra bit in på hösten jobbar Örjan Wiklund och Anton Nathanaelsson med sin grävare på hyggen runt Östersund. Det Häggensåsbaserade företaget har stadigt ökat antalet jobb sedan starten 2011. Under vinterhalvåret jobbar de istället med nyavverkningar.
– Det är ju rätt kul när man kommer till samma område för markberedning som vi avverkat tidigare, säger Örjan. I slutet av det här året får vi utvärdera vad vi tycker om den nya tekniken, om den har underlättat redovisningen av jobben till exempel.