Att ha koll på sina rågångar har stora fördelar, ändå är det allt för vanligt att de får växa igen och blir svåra eller till och med omöjliga att identifiera i terrängen. Genom att se över dina rågångar minskar du risken att hamna i konflikt med grannen. Alla åtgärder i skogen kan utföras snabbare och med bättre precision och du har full koll på att träden du avverkar eller gallrar är dina – varken mer eller mindre. Vet du med dig att det finns oklarheter, ta tag i gränserna på en gång. Virkesköpare Erik Lundgren tipsar om hur du gör:

TA VARA PÅ KUNSKAP
Ta tillvara den äldre generationens kunskap om din mark. Genom att lära dig om vart ditt skifte går innan eventuellt arv vinner du mycket kunskap som annars riskerar att gå förlorad.

RÅGÅNGARNA ÄR GRÄNSEN
Många tror att GPS:ens gränsdragning räcker för att skilja ditt från mitt. I verkligheten kommer denna gräns med en till flera meters felmarginal. Därför blir den fysiska rågången viktig. Är den svår att identifiera så är det dags att markera den på nytt. Är rågången i sådant skick att den fortfarande går att identifiera kan du som markägare tillsammans med ägarna av angränsande skifte markera upp rågången på nytt. Detta genom att exempelvis måla på träd, hänga upp snitselband eller markera med rågångskäppar. Då har ni koll för flera år framåt.

BÖRJA MED HÖRN
Ofta kan ni hitta de första gränsmarkeringarna, eller platserna där gränsen fortfarande är tydlig, genom kartor eller hjälp av tidigare ägare och/eller grannar. Enklast brukar vara att börja i ett hörn och sedan med hjälp av kompass ta ungefärliga mått därifrån till nästa tecken på rågång.

NYA GRÄNSMÄRKEN
Om rågången helt vuxit igen eller försvunnit kan nya gränsmärken behövas. Då ber du Lantmäteriet om en inmätning. Det är nämligen enbart Lantmäteriet som får sätta ut nya gränser. Om det finns risk att ett gränsmärke kan komma att skadas bör du också be Lantmäteriet om hjälp så att allt går korrekt till. Det gäller även om du och grannen är överens. Att förändra eller förstöra en gränsmarkering är straffbart och även påverkan på gamla gränsmärken bör undvikas, då de kan vara kulturminnesskyddade.

DOKUMENTERA OCH UPPDATERA
Det är en tidskrävande insats, så när rågången väl är markerad är det viktigt att ta tillvara på det arbete som har lagts ner. Dela kunskapen med kommande generation ägare, så slipper de starta från noll när de efter några års ägande exempelvis bestämmer sig för att avverka. En riktlinje är att hävda din gräns vart tredje år. Då håller sig rågången i bra skick och gör att eventuella arbeten i skogen kan flyta på smidigt utan tveksamheter kring vad som är ditt och vad som är grannens.

ETT SMIDIGARE SKOGSÄGANDE
Skogsägande blir både enklare och roligare när du har koll på din skog. Ett bra hjälpmedel är en uppdaterad skogsbruksplan. I den får du en sammanställning av din skogs nuläge och när olika åtgärder rekommenderas. Du kan även få information om rågångarna är bristfälliga och behöver ses över. Den fungerar även som en värdehandling att ha som grund när du vill belåna, köpa eller sälja skog. Du kan beställa en plan av din virkesköpare.

HÅLL ORDNING PÅ DOKUMENT OCH ÖVERENSKOMMELSER
Kom även ihåg att se över övriga juridiska dokument. Innebär skogsägandet att du ansvarar för vissa vägar eller områden på din mark som inte är skog? Har någon av grannarna sitt vatten på din mark och kan det påverka dig vid avverkning? Finns det skriftligt? Genom ordning och reda minskar risken för oönskade överraskningar.

Har du skog som ska avverkas och som står på bärig mark, alltså där det går att köra maskin även en blöt vår, sommar eller höst? Just nu premierar vi på Gällö Skog den typen av avverkningar.

Många skogsägare vill avverka på vintern eftersom förutsättningarna är enklare då mark och vägar är frusna. Vårt lokala sågverk Gällö Timber behöver dock förses med timmer året om. Därför premierar vi avverkningar som även kan genomföras under årets snö- och tjälfria månader.

Bärigheten varierar generellt under året och brukar vara som sämst under tjällossningen och efter långvariga, kraftiga höstregn. Bärigheten beror också på jordart och skogstyp. Grusiga, stenrika, marker har i allmänhet högsta bärighet.

Vill du veta mer? Ring någon av våra virkesköpare! Kontaktuppgifter hittar du här: http://www.galloskog.se/kontakta-oss/

Skidtunneln i Gällö, MidSweden 365, fylldes av unga entusiastiska skidskyttar från Sundsvall första dagen på höstlovet. Tack vare en ekonomisk insats från Team Syd på Gällö skog bjöds ungdomarna på finfin snö och minus två grader trots att det var närmare åtta plusgrader i Sundsvall, en och en halv timmes bilresa bort.  

– Det är roligt att kunna ge tillbaka till idrottande ungdomar på det här sättet, säger Erik Lundgren virkesköpare på Team Syd som tittar till träningen över lunchen. Vi stöttar Sundsvall Biathlon sedan tidigare och det här är en liten bonus -  en försäsongsdag på skidor här i Gällö. 

Skidglädjen gick det inte att ta miste på när ungdomarna skejtade fram på snön - från och till skjutvallen. 

– Det svåraste med skidskytte är nog att inte frysa, menar Hanna elva år när hon tuggat i sig lunchen på serveringen.

Ute skiner solen och den snön som kommit de senaste dagarna smälter snabbt bort. Tur att det finns en skidtunnel med konstant temperatur.

– Det är kul att åka på snö, men det vore kul om det var lite längre spår, menar Isak, även han 11 år. 

Mixen mellan skytte och längdåkning tycker de båda är det roligaste med skidskytte. Men, skjuta är än så länge det svåraste, ett år efter att de börjat med sporten.

Mixen mellan gymnasieungdomar och nästan nybörjare i tunneln är härligt prestigelös. Alla kan träna med sina egna förutsättningar och det finns en handfull tränare och föräldrar på plats som hjälper till.

Även Erik Lundgren fick prova skytte med skidskyttegevär. En ny upplevelse. 

– Nog för jag har åkt både skidor och skjutit en hel del, men aldrig i kombination, säger den vane jägaren. 

Några stavtag blev det inte för Erik Lundgren men han fick frysa lite om fingrarna på skjutvallen och visade ändå vilken god skytt han är genom nio träff av tio i stående skytte. 

Vikten av att tänka nytt och jobba efter givna förutsättningar skapade en ny träindustri i Gällö. Den tidigare fabriken för gevärskolvar till försvaret och senare även limfogskivor, har återigen fått en självklar plats på den lilla udden. Gelfa är sedan hösten 2019 en liten såg som levererar emballage, för närvarande till emballageindustri i både Sverige och Norge.

Tobias Engdahl, produktionschef, försöker låta lite diplomatisk när han beskriver Gelfas uppdrag:

– Vi ska göra så bra produkter som möjligt av så dålig råvara som möjligt, grovt uttryckt. Produkter som tidigare betraktas mindre värda har genom vidareförädlingen blivit en värdefull produkt i sortimentet. Vankantiga bitar som är både lite fransiga och runda i kanterna blir pallar för bland annat fiskeindustrin. Smala klena granar från rätt typ av skogar får på så vis ett högre värde och en given plats i produktutbudet. Toppiga koniska granar blir med ens också eftertraktade.

– Gelfa är en del av Gällö Max-konceptet och idén kommer ifrån att vi ska kunna utnyttja råvaran på bästa möjliga vis, fortsätter Tobias.

Ungefär ett lastbilsekipage med träråvara lämnar fabriken varje dag. Sorterad och staplad för att spikas ihop till pall på andra företag närmare slutkunden. Effektivare transporter är en av huvudanledningarna till den lösningen. Det blir standardstorlekar för Europapall, 1200x800 och halvpall 800x600 men även en hel del specialbeställda pallar i andra mått.

– Vi producerar standardpallsmaterial mot lager så det alltid finns volym på det att leverera, berättar Urban Hallqvist, affärsansvarig för emballagevirke på Gällö Timber. På så vis kan vi enkelt ta in och ta tag i specialbeställningar när det dyker upp förfrågningar.

Idén började gro redan 2014 och produkten ”material för fiske- och sjömatsindustrin” började produceras tillsammans med legotillverkare utanför koncernen. När efterfrågan kändes stabil på en marknad som var positiv till produkten såg Gällö möjlighet att ha tillverkningen i egen regi.

– Det är mer lönsamt och smidigare att ha det nära Gällö Timber och eftersom sågverket och Gelfa är två verksamheter som är tätt sammanknutna är det lämpligt att det ligger här på området. Det är inte mer än en promenad bort, säger Urban som ofta tar sig mellan de båda platserna.

När allt rullade igång i oktober 2019 tog det bara tre månader innan fabriken gick upp på tvåskift för att klara av efterfrågan. Personal som tidigare jobbat deltid på sågen blev efterfrågad arbetskraft på heltid. Tack vare deras tidigare erfarenhet från sågen fick Gelfa kompetent personal på plats i ett tidigt skede. Nu ska det trimmas och förfinas ytterligare för att få produktionen att flyta ännu bättre.

– Ett år efter start ser vi definitivt att vi kan öka kapaciteten, säger Tobias. Med hjälp av produktionen från Gelfa ökar vi även kapaciteten i justerverket här bredvid. Justerverket som tidigare hanterat all råvara kan nu producera grövre dimensioner, på så vis ökar vi produktionsvolymen på hela företaget, nu är det lättare att anpassa och hitta idealiska lösningar som stödjer vår strategi.

– Behovet hos våra kunder och industrin pekar också mot att det är bra om vi kan sikta på högre kapacitet, bekräftar Urban.

Maximera timmeruttaget även i skogar med exempelvis klenare träd. Skörda virket i några få längder som är särskilt eftertraktade. Sortera efter längd i separata vältor direkt i skogen. Det är i korthet nyttan med en Gällö Max-avverkning. Konceptet, som funnits några år, förbättras nu ytterligare.

Utvecklingen drivs av efterfrågan. Trävarukunder i Sverige och i världen är villiga att betala för specifika längder och kvaliteter, vilket är anledningen till att Gällö Timber sedan flera år satsar på nischade produkter.

– Vi har utvecklat ett antal funktionella produkter och den resan har bara börjat. Vi ser bland annat en ökad efterfrågan inom emballage och tre meters-segmentet som är intressant, säger Urban Viklund, vd på Gällö Timber.

"Förutom att de får bättre betalt tror och hoppas vi att skogsägare i Jämtland uppskattar att deras virke, oavsett dimension, sågas vid ett lokalt sågverk i inlandet och används till efterfrågade produkter i världen."

Nöjda trävarukunder samt alltid maximalt med timmer innebär att skogsägarna kan få mer pengar i plånboken, oavsett hur skogen ser ut. I de nordvästra delarna av Jämtland finns skogar där det kallare klimatet nära fjällen kan göra träden lite krokiga och ”koniska” (med hög avsmalning). Träd som traditionellt gått till massaved och flis vid en avverkning. Med korta längder på tre meter, samt möjlighet att såga även riktigt klena stockar, kan en större andel ändå bli timmer.

– Förutom att de får bättre betalt tror och hoppas vi att skogsägare i Jämtland uppskattar att deras virke, oavsett dimension, sågas vid ett lokalt sågverk i inlandet och används till efterfrågade produkter i världen. På så vis är Gällö Max även en satsning för att höja stoltheten lokalt, säger Ola Lassemo, skogschef på Gällö Skog.

Det är inte alla bestånd som passar för Gällö Max-avverkningar. I Västernorrland och östra delarna av Jämtland blir det sällan aktuellt vid slutavverkningar eftersom klimatet gör att träden växer sig betydligt högre och grövre än i västra Jämtland. Däremot vid gallringar kan det vara ett bra alternativ även här.

– Vi har under våren och sommaren gjort avverkningar med det nya upplägget och fått goda resultat. Även i bestånd som inte gallrats och där träden växt sig långsmala blir utfallet med Gällö Max bra, säger Ola Lassemo.

Gällö Max-konceptet har funnits några år och produkterna har varit efterfrågade. Därför förfinas nu metoderna ytterligare och nya trävaruprodukter planeras. En viktig del i konceptet är korta stockar, så korta som tre meter. Produkter som efterfrågas bland annat för panel i Skandinavien och Sydeuropa.

Inom konceptet finns den unika ”Gällö-stocken” som är den korta, klena. Även den mäter tre meter på längden och kan vara så smal som 115 millimeter. Den kan sågas med vankant och används främst till emballage, exempelvis till lastpallar inom fiskeindustrin Norge. (Läs mer om Gelfa-fabriken här.)

De långa stockarna i konceptet hade tidigare två fasta längder på 5,50 meter och 4,90 meter. I höstens uppgraderade version av Gällö Max har en ny längd på 3,70 meter lagts till för att förbättra utfallet och öka lönsamheten.

Skillnad på avverkning

Vid en traditionell avverkning läggs allt timmer i en hög vid avlägget. En viktig del i Gällö Max-konceptet är att sortera vältorna i olika högar efter längd och dimension.

Gällö Max för olika träd

Genom Gällö Maxkonceptet maximerar vi timmeruttaget i alla typer av skogar. Utifrån trädens beskaffenhet tar vi ut de längder och dimensioner som passar. För krokiga eller koniska träd med hög avsmalning kan det exempelvis bli en kort/ grov (grå färg i illustrationen) och en kort/klen stock (orange). För smala träd kan det bli flera korta/klena.

På toppen av Vättaberget delade virkesköpare Jonas Engman ut en symbolisk jättecheck till Martin Jakobsson, sekreterare i Vetten Alpina. En sponsringssatsning från Gällö Skogs Team Syd som går under rubriken Kärlek i Kubik. Det betyder att en krona per kubikmeter sågtimmer som Jonas Engman kontrakterat under 2019 går till utvald lokal förening kring hembygden Liden.

– Det är ett jätteviktigt tillskott för oss, säger Martin Jakobsson glatt. Vi måste få igång vår konstsnöanläggning om vi ska kunna hålla backen igång varje vinter. Bra vintrar funkar det ändå men dem blir det allt färre av.

Föreningsliv och engagemang i bygder som Liden är otroligt viktigt menar de båda. Som mest har föreningen haft 200 medlemmar men i år väldigt få när verksamheten stått still.

– När liftarna går kan även serveringen här på toppen hålla öppet, vilket ger fler positiva effekter direkt, säger Martin Jakobsson. Mer aktivitet ger också ännu mer engagemang med mantimmar. Kan vi ta oss ur den här ”trädan” som varit så kan det börja rulla igen.

– Jag tycker det är viktigt att alla som får från bygden också ger tillbaka på något vis, säger Jonas Engman. Det här är ett sätt för oss på Gällö att ge tillbaka på de affärer som görs här. Vetten Alpina förtjänade verkligen årets peng, de har älven med vatten precis nedanför och en nästan färdig snökanonsanläggning, men inte pengar till att spruta snö.

Lasse Lidin är en av de skogsägare som valt att göra affär med Gällö Skog och därmed bidragit till sponsringspengen. Han tycker det känns bra att naturresurserna i bygden på så vis kommer bygden till gagn.

– Det är ett bra initiativ och i viss mån en anledning till att jag valde Gällö för min senaste avverkning, berättar han.

Lasse Lidin äger ungefär 500 hektar skog och sitter i det lokala rådet i Lidenbygden. Han tycker sig se ett ökat engagemang för bygdefrågor i föreningar.

– Just nu finns det inte ett hus till salu här, så visst finns det aktivitet och engagemang i bygden. Vi behöver lite positiva ekonomiska signaler som den här också.

Att Vetten alpina blev utvalda i år tycker han är riktigt bra och det finns många fler som förtjänar att prioriteras framöver menar han.

– Jag hoppas verkligen Gällö fortsätter med det här framöver!

För att möta efterfrågan på virke krävs det att avverkning av skog sker året om. Men för att det ska vara möjligt behöver vägarna hålla för tunga fordon – även när det är blött. Här kommer därför en guide för dig som är skogsägare över vad du kan tänka på för att få till en väg med bra bärighet.

Grus
Gruslagret ovanpå vägen bör vara av kornstorlek från krossmaterial eftersom det stannar kvar bättre på vägbanan. Undvik för mycket sand då det leder till att vägen kan bli som en ”tvättbräda”.

Trummor
Vatten är vägens största fiende. Trummor används därför för att leda vattnet bort från vägen till ett utloppsdike. Ju fler trummor desto bättre.

Diken
Diken är väldigt viktigt för att hindra vattnet att ta sig in på vägbanan. Diket ska ha en lutning som gör att vatten inte samlas och tränger in i vägbanan.

Vändplan
Vändmöjlighet för tunga fordon ska finnas. Tänk på att bärigheten på vändplanen ska vara densamma som på övriga vägen. 

Vegetation
Rotsystemet från vegetation kan växa in och luckra upp vägkroppen samt bli ett hinder för fordon på vägen. Diken bör därför röjas från sly som hindrar vattenavrinningen. Detta är särskilt viktigt vid trummor.

Slutligen brukar vi säga att vägarna ska vara lika bäriga som marken. Kan du ändå inte avverka sommartid bör du avväga om det verkligen är värt att göra vägar för sommarbruk. Men det går att hitta lösningar oavsett typ av mark.

Om du vill veta mer om vilka krav vi ställer så är du välkommen höra av dig till oss. Vi hjälper dig med en bedömning och fler tips om som garanterar bra vägar.