Plantering rotade René i Sverige

Längtan efter något nytt, långt från storstadslivets brus, tog 2003 René Schiller till de svenska skogarna. Där blev han introducerad till skogsplantering, ett yrke han fortfarande älskar. Idag är han en etablerad entreprenör som sköter plantsättning på Gällö Skogs avverkningar.

För 18 år sedan lämnade René Schiller sin tjänst som banktjänsteman i Tyskland i jakt på ett nytt, friare jobb utomlands. Det ledde honom till den svenska skogen och här har han blivit kvar, först som plantsättare och sedan 2010 som vd på det egna bolaget Håxås Skogstjänst.

– Skogsplantering i norra Sverige lät som min grej 2003, och det har ju visat sig stämma, säger René och skrattar medan han lotsar oss ut till en bra sittplats på dagens hygge.

Idag sätter företaget ungefär 14 miljoner plant under en säsong, på en yta motsvarande en tredjedel av Sverige. Från Hudiksvall och Sveg i söder till Storuman och Umeå i norr. För René själv blir det dock inte lika många plant satta som under de första åren i Sverige.

– När man nått den storlek som vi har gjort så är det ett komplext arbete att få ihop det med rekryteringar, kundavtal, logistik och rätt plant i rätt tid. Jag jobbar främst med personal och logistik numera, vilket är lite som att lägga ett pussel, säger René.

I år gjorde coronapandemin det logistiska pusslet betydligt mer svårlagt än vanligt, då resmöjligheterna från flera av de anställdas hemländer varit begränsade.

– Det var en minst sagt spännande säsong att planera och jag gjorde både plan A, B och C för att försöka få ihop det, berättar René som ändå tycker att det löste sig bra i slutänden.

Totalt har Håxås Skogstjänst runt 55 plantsättare och sju röjare anställda under högsäsong och 70-75 procent av de anställda återkommer varje år. Det som tidigare var ett klassiskt ungdomsjobb i Sverige har blivit ett professionellt yrke, där de svenska plantsättarna lyser med sin frånvaro. Merparten av plantsättarna hos René kommer från andra EU-länder.

– Jag tycker det är ett fint arbete och jag älskar det, men det är olyckligt att branschen har utvecklats åt ett prispressat håll som gör det svårt att tänka i de banorna. Det skulle ju vara roligt om svenskar satte sina egna skogar, säger René.

För att plantsättningen ska vara ekonomiskt hållbar behöver varje plantsättare sätta minst 3 000 plant per dag. Ett tungt och krävande jobb och René menar att det sällan är ett bra jobb för ungdomar, även om det finns undantag. Han tror att ett lägre dygnsmål skulle ha stor påverkan både för kvaliteten och arbetsförhållandena.

– Både kvalitet och produktion blev bättre och mer hållbar när vi gick över till professionell arbetskraft, och i slutänden blev det även billigare för kunden, säger René som ser på yrket som ett hantverk.

Trots ett fysiskt tungt arbete är inte en frisk och stark kropp allt man behöver för att klara av det, utmaningen ligger i det mentala. Att hantera mygg och ett monotont arbete dag efter dag, vecka efter vecka. René är dock långt ifrån less på sina dagar i skogen.

– Jag tycker det är coolt att kunna säga att jag tjänar min inkomst på att plantera skog. Jag älskar verkligen jobbet!

Renés tips för plantsättare

Renés tre tips för den som är nyfiken på plantsättning:

1. Kolla om det finns några aktuella utbildningar och gå en eller flera.
2. Glöm tanken på att det är något som är enkelt och snabbt att lära sig. Det kommer kräva motivation, vilja och tid.
3. Ansök tidigt till lediga tjänster, gärna redan i februari.

Skid-ess tar plats i Team Mitt

Mats Larsson, nydraftad virkesköpare i Team Mitt, har en karriär både som skidåkare och tränare i svenska skidlandslaget. Erfarenheter som han tar med sig till nya jobbet när han tar över stafettpinnen efter Erik Söderholm som ska vara föräldraledig.

Ser du redan nu någon likhet med att vara skidåkare och att jobba på Gällö skog?

– Många ser skidåkning som en individuell sport, men utan teamet och kamraterna i laget är det omöjligt att lyckas. Jag ser verkligen fram emot att få lära mig av teamet på Gällö skog och det känns verkligen som det finns mycket laganda här - alla är virkesköpare med eget ansvar men alla hjälps åt för att det ska bli så bra som möjligt.

Du har jobbat två veckor, vad har du hunnit med? 

– Dels har jag fått sätta mig in i det tekniska, system och program, hjälpmedel och områden jag ska ta hand om när Erik Söderholm är föräldraledig. Hittat min plats på kontoret i Brunflo där jag kommer sitta när jag inte är ute, men det har också blivit ett besök på sågen i Gällö och jag har fått hänga med flera medarbetare ut. Erik Söderholm förstås men även produktionsledare och team assistenter. Det är bra att se helheten, vad resultatet av mitt uppdrag blir i slutänden och hur allt hänger ihop. Jag kommer parallellt med jobbet utbilda mig på Gammelkroppa Skogsskola från maj till oktober.

Du har jobbat som säljare, både av längdskidor och bilar. Finns det någon egenskap du gärna plockar med dig därifrån? 

– Jag gillar verkligen att träffa människor och umgås med människor! Det har väl varit ett genomgående tema i det jag har jobbat med och gillat i både yrkesliv och privat. Att gå från aktiv karriär som skidåkare till att vara tränare för landslagskompisarna, Johan Olsson och Daniel Richardson bland andra, innebar ju att det mer diskussion och ett samarbete. Inte att jag sade åt dem hur de skulle göra, bara vad jag tyckte och rekommenderade att de skulle göra. Det handlar på samma sätt om att lyssna på vad en skogsägare vill, jag kan bara rekommendera, ha en åsikt och ge förslag från mitt perspektiv.

Om man inte pratar skidteknik med dig, vad pratar man om då?

– Haha, jag åkte inte skidor på ungefär åtta år efter att jag slutade med landslagsuppdragen. Men nu åker jag igen, med familjen i fjällen och kring Östersund. Vårvintern är ju fantastisk. Sedan gillar jag jakt och hundar, och motorsport har återigen blivit ett intresse.

Nya skogsägare med höga ambitioner

Det började med att morfar sådde ett frö hos sina barnbarn Julia Andersson och Nora Sjöbom. Det har nu vuxit och systrarna förvaltar idag skogen som morfar en gång ägde och arbetade i. Ambitionen är att lära sig själv och prova sig fram, men virkesköpare Erik Lundgren finns alltid med som bollplank. 

När systrarna Julia Andersson och Nora Sjöbom var små följde de ofta med både mormor och morfar ut i skogen. Morfar skötte fastigheten flitigt och mormor plockade gärna svamp och bär på markerna. Skogen har alltid funnits nära, både bokstavligen och i tankarna för familjen som alla är engagerade skogsägare. Nu när morföräldrarna inte finns längre, har Julia och Nora axlat en del av ansvaret.

– Morfar tyckte att det var viktigt att vi barnbarn skulle ta vidare arvet. Jag äger ett skifte i Matfors tillsammans med min syster och ett tillsammans med mina föräldrar på Alnö, berättar Nora som jobbar på en bokhandel i Sundsvall.

Julia bodde i Lund och jobbade som journalist när hon fick sitt arv. På bankkontoret i Lund hade de aldrig öppnat ett skogskonto förut och skogen kändes avlägsen där hon befann sig i livet just då.

– Jag flyttade tillbaka till Sundsvall för sex år sedan och att bo på samma plats som andra skogsägare och vara närmare våra fastigheter gjorde att jag fick ett större intresse för skogen, säger Julia.

Julia och Nora bestämde sig för att hoppa på Skogsstyrelsens studiecirkel för skogsägare. Något som båda tycker gav mycket i form av både kunskap och självförtroende.

– När jag flyttade hem ville jag få bättre koll. Som ny skogsägare är det lätt att bara lyssna på vad andra tycker och göra som de säger, men jag tycker att det är en kul utmaning att prova mig fram och lära mig själv, säger Julia.

Virkesköparen Erik Lundgren är deras främsta kontaktperson på Gällö. Genom honom har de gjort en skogsbruksplan och han finns ständigt som ett bollplank i det löpande arbetet.

– Det är så värdefullt att gå tillsammans med Erik eller hans kollegor Rickard och Martin i vår skog och peka på träd och diskutera vilka åtgärder som behöver göras. Det ger en större förståelse, varför det ser ut som det gör. Vi är intresserade av miljöcertifiering och då har vi fått bra stöd från Erik som har förklarat hur det funkar, säger Nora.

Skogen har både ett ekonomiskt värde och affektionsvärde för systrarna. Förhoppningen för framtiden är att den ska ge en extra inkomst och ekonomisk frihet för att på sikt kunna utöka sitt skogsägande. De vill också ta stor hänsyn till miljön och djuren samt att det ska vara trevligt för boende i närheten att vistas där.

– Jag vill förvalta den väl av flera anledningar. Dels av miljöskäl, dels för familjens skull. Det är mäktigt att träden som morfar planterade en gång finns kvar. Det vore häftigt att se mina barnbarn gå i samma skog i framtiden. Jag ska sköta den så gott jag kan, säger Nora.

Till Kina från Katarina

Gällö Timber är en stor arbetsgivare med drygt 80 anställda och med en verksamhet som ger sysselsättning för många entreprenörer i området. Även känslomässigt betyder denna lokala industri mycket för bygden, det kan Katarina Edenström intyga. Hon har varit företaget troget i 20 år och bor själv i Gällö.

– Om det inte vore för sågen skulle inte Gällö finnas på samma sätt som det gör idag. Den bidrar till att hålla samhället levande. Även om inte alla som jobbar här bor i området, så handlar de mat här, tankar sin bil här och så vidare, säger Katarina Edenström.

Hon jobbar i den kombinerade kundtjänsten och utlastningen och är på så vis en av dem som ser till att de sågade trävarorna kommer iväg till Gällös kunder. Efter att säljarna sålt en vara tar utlastningen över; skriver kontrakt och ordnar med det praktiska för transport. Det innebär att Katarina och hennes kollegor har daglig kontakt med kunder i många olika länder.

– Det känns häftigt att sitta här i lilla Gällö och skicka varor över hela världen. När jag pratar med vänner och berättar att våra största kunder bland annat finns i Kina och Egypten blir de flesta förvånade. Många tror att vi bara säljer till bygghandlarna i Östersund, säger hon och skrattar.

När hon berättar om sin arbetsgivare är det också många som blir överraskade av bredden av kunskap på ett sågverk. Den största yrkeskategorin är processoperatörer, vilket innebär att arbeta med övervakning, avhjälpande underhåll och förebyggande underhållsarbete av sågverkets olika maskiner. På sågområdet är också truckförarna viktiga för logistiken och på kontoret jobbar även säljare, ekonomer och administratörer.

– Vi står ju inte bara här och sågar brädor precis, det krävs många olika kompetenser för att lyckas i vår bransch idag.

När Katarina började på sågverket hade hon aldrig jobbat inom industri, utan i olika butiker. Men hon märkte direkt att detta var något för henne, hon har alltid gillat att prova nya saker och det har hon verkligen fått chansen att göra.

Först arbetade hon med sågning och då var hennes arbetsuppgifter rotkapning (att kapa rotändan av stockarna) och ströläggning. Det senare innebär att placera tunt strövirke mellan det sågade virket så att det kan torka. Därefter jobbade hon i justerverket i flera år. Där var det så kallad rundgång med kontinuerligt byte av arbetsuppgifter under dagen, vilket innebar att hon fick jobba både med att sortera virke efter kvalitet, att paketlägga och emballera det.

– Det kändes kul att komma in i en industri och få jobba i stora arbetslag och byta uppgifter under dagen. Det var också en rak jargong som passade mig, minns Katarina.

Det roligaste med det nuvarande jobbet är kundkontakterna och en riktigt nöjd kund är det bästa Katarina vet. Skulle hon önska sig något är det bland annat fler kvinnliga kollegor. Även om det börjat fler tjejer på senare år är mansdominansen fortfarande stor.

– Många tror att man behöver vara stor och stark, men så är det inte. Det handlar mer om övervakning av maskiner än att använda muskler. I dag är nog det viktigaste att kunna hantera datorer, säger hon.

Katarina bor i Gällö med sin familj och uppskattar att kunna arbeta lokalt.

– Det är en skön känsla att kunna jobba på byn och slippa pendla. Skiftgång passade också bra när vi hade fyra barn, särskilt eftersom min man också jobbade här och vi kunde ha olika skift.

Katarinas jobbtips!

Katarinas tre tips för dig som vill testa på skogsbranschen:

• Du behöver inte vara stor och stark för att jobba på ett sågverk. Det är viktigare att vara intresserad.
• Variationen i arbetsuppgifter är större än många tror, och skiftarbete kan vara en fördel för den som har barn.
• Var inte rädd för mansdominansen om du är tjej, du behövs i gänget!