Vinterolympiern tvivlar på kylan

Skriv ut Dela
Ett ändrat klimat leder till nya förutsättningar för svenska skogsägare. En olympier från Lit har sett förändringen på nära håll.

Under OS i Innsbruck 1964 sprintade skridskoåkaren Heike Hedlund från jämtländska Lit sig till en fin sjundeplats. Han åkte 500 meter runt på isovalen på 41 sekunder blankt.
Då, och även inför nästa OS i Grenoble 1968, då han slutade på 15:e plats, förberedde han sig genom att åka skridskor ute. Från början av november gick det alltid att åka på tjärnarna runt Östersund och i Vålådalen, dåtidens stora vintersportcentrum.
– Nu kan man glömma att det är sådan säkerhet på kyla och is, säger Heike Hedlund.
– Jag brukar köra upp skidspår hemma i byn men de senaste åren har det inte varit många veckor man kan åka skidor. Man märker ju skillnaden.
I 60 års tid har Heike Hedlund på ett eller annat sätt jobbat med och brukat skog och han har sett hur saker och ting förändrats i naturen.
– På 60-talet tänkte man inte på att det var ett problem att markbereda och hinna sätta plant. Men mot början av 70-talet ungefär så började plötsligt gräset kruståtel, som bara sprutar upp på hyggena i dag, att komma väldigt snabbt. Det var inte så positivt. Sätter man till exempel tallplantor vill de inte ha skugga. Men nu växte själva markberedningen fort igen. Det var de första tankarna jag hade på att nu händer något, säger han.
Heike har genom åren fått anpassa hur han sköter sin skog allt eftersom hur väder och temperaturer skiftat.
– Förr sade vi alltid att vinterförhållandena höll till påsk, sedan var det bara att lägga ner. Det spelade ingen roll när påsken var! Men det gick att använda hästar på snön. Men det stämmer inte alls längre. Nu blir det så blött och vi får mindre bäriga marker att köra maskiner på. Det existerade inte för trettio år sedan, säger han och lägger till:
– Och jag tycker att stormarna kommit tätare senaste åren och slår till med full kraft. Det är rent sorglig att se de nygallrade ungskogarna lägga sig på marken.

Hur har du fått ändra din syn på skogliga åtgärder?
– Man får ju tänka helt annorlunda. När man gallrar måste man behålla skärmar, som vi kallar det, och tänka på var vinden kommer ifrån och att man inte tar den där kappan skog som är kvar som är stormhärdig.

Vad tänker du om förändringarna som sker?
– På kort sikt tror jag inte det är negativt att vi får det varmare. Det kan man nästan subjektivt se på tillväxten om man tittar på granskotten och tallarna, de har fler dagar med värme jämfört med för 25 år sedan. Då är det positivt, men det hela kanske går överstyr sedan.