Överskådlighet med laser

Skriv ut Dela

Sedan 2009 har Lantmäteriet flugit runt Sverige på 2000 meters höjd och scannat marken med laserpulser. Avsikten var att få fram en rikstäckande höjdmodell med ett medelfel mindre än 0,5 meter för ett 2 meters grid. Det man samtidigt konstaterade var att den här scanningen även kan användas inom skogsbruket. Resultatet blev skogliga skattningar med olika kartor och skogliga grunddata.
– Nyttan med en terrängsskuggningskarta som ger en högupplöst bild av markytan är bland annat att man tydligt kan se diken, vägar, vissa typer av kulturlämningar och så vidare, berättar Henrik Wikström vid Skogsstyrelsen i Östersund.
– Om du till exempel har tänkt dig att avverka eller anlägga en väg är det här tillsammans med lutningskarta och markfuktighetskarta värdefulla underlag för att planera din åtgärd. Förutom dessa kartunderlag har Skogsstyrelsen också tagit fram skogliga grunddata såsom virkesvolym, grundyta, medelhöjd, medeldiameter och biomassa. På Skogsstyrelsens hemsida kan skogsägaren logga in på ”Mina sidor” och få tillgång till allt laserscannat data på sin egen fastighet. Det finns också en tjänst öppen för alla som vill få tillgång till laserdata. Här finns dock inte fastighetsspecifika uppgifter eller fastighetsgränser.  På ”Mina sidor” kan skogsägaren själv planera och göra avverkningsanmälan direkt i systemet. Vår förhoppning är att det här ska fungera både för den aktive men även kanske väcka en och annan slumrande skogsägare.

Systemet är enkelt och pedagogiskt uppbyggt men det kan ändå finnas orsak att få hjälp i början av en erfaren skogsrådgivare. Genom att delegera rättigheten att se sin egen fastighet till sin skogsrådgivare kan man sitta vid sin egen dator och skogsrådgivaren vid sin. Båda ser samma bild och diskussionen kan föras med flera mils avstånd mellan rådgivare och skogsägare.
Att helt ställa stövlarna på hyllan är ännu en utopi enligt Henrik. Det är många gånger en okulärbesiktning är nödvändig.
Cirka 90 procent av landet är idag laserscannat men tyvärr fattas ännu delar i Västjämtland mot fjällen där man haft problem att genomföra scanningen på grund av vädret. Sedan finns det fortfarande skäl att besöka sina marker. Allt syns inte på scanningen och den är ju inte dagsfärsk.
Henrik vill även poängtera att verktyget inte ersätter en skogsbruksplan.
Det som tillkommer i en skogsbruksplan är svårt att bedöma enbart på en dator. Till exempel förslag på olika skötselåtgärder och ålder på skogen är svår att få någon precision i och måste avgöras på plats.
Förutom de praktiska skogliga data som erbjuds finns även en försöksportal. Möjligheten finns att prova en ovanlig skötselåtgärd, till exempel olika hårdhet i röjning eller gallring och registrera den i försöksportalen. Ditt test kan sedan beskådas av andra för utbyte av tips och idéer om du så önskar.
Skogsstyrelsen jobbar vidare med att utveckla och förfina skattningarna från laserdata och för att hitta lösningar på ajourhållning av data.