Timmerbil
Självkörande i gruvan
Lastbilskolon

Förarlösa timmertransporter?

Är det elektrifierade, förarlösa timmerbilar som kommer att mata sågverket i Gällö i framtiden? Nej, troligtvis inte. Enligt Jan Strandhede på Volvo är det andra …

Text:Mi Edvinsson Foto:Volvo Trucks

Är det elektrifierade, förarlösa timmerbilar som kommer att mata sågverket i Gällö i framtiden? Nej, troligtvis inte. Enligt Jan Strandhede på Volvo är det andra utvecklingstrender som gäller för skogsbranschens tunga fordon.

Klimathotet, liksom ökade krav på produktionseffektivitet och säkerhet för människor, påverkar utvecklingen i lastbilsbranschen. Eldrivet. Förarlöst. Det experimenteras med ny teknik och alternativa drivmedel. En ny lastbil är ingen slit- och slängvara. Den som investerar i ett nytt fordon om några år måste kunna lita på att den kan fortsätta rulla även efter 2030 då vi enligt de svenska miljömålen ska ha en helt fossilfri fordonsflotta. Vi riktar kikaren mot Göteborg och Volvo Lastvagnar för en framtidsspaning på lastbilsfronten och kan konstatera att utvecklingen av Volvos lastbilar kretsar kring tre olika områden: Automatisering, alternativa drivmedel och lägre energiförbrukning per ton last.

Begränsad automatisering

Ytterligheten inom automatisering är förarlösa fordon. I en av Bolidens gruvor testas nu fyra förarlösa Volvolastbilar i det dagliga arbetet. En av fördelarna är att det genom exakt ruttplanering inte bildas köer vid lastning och lossning av malmen. Man slipper också driftsstoppen  som uppstår då chaufförerna måste vänta på att gruvgången ska vädras efter sprängning.

På Volvo tänker man att förarlösa lastbilar ska användas i begränsade, inhägnade områden om det tillför något i form av säkerhet eller ökad produktion. Ingenting för timmerbilar alltså, men en viss grad av automatisering av är inte omöjlig i framtiden.

– Man kan tänka sig att chauffören kopplar över till automatisk körning längs vissa vägsträckor. Under tiden kan chauffören ägna sig åt andra arbetsuppgifter, säger Jan Strandhede, PR-ansvarig på Volvo.

Framtidens drivmedel

Den största framtidsfrågan ur klimatsynpunkt handlar tveklöst om drivmedel. Redan används helt fossilfritt HVO i en del av Volvos dieselmotorer. HVO har samma egenskaper som diesel men är gjort av fetter från till exempel slaktavfall. Tillgången på råvaran är dock begränsad och risken är att mängden ren HVO på marknaden sjunker nu när bränslebolagen, enligt en ny svensk lag från 1 juli i år, måste blanda in minst 19 % fossilfritt drivmedel i dieseln. Tallolja,  som tillverkas av resterprodukter från skogsindustrin, används också för detta ändamål.

På Volvo menar man att svaret på en fossilfri lastbilsflotta är flera parallella alternativ. Från och med denna vår finns deras nya LNG-lastbilar för gasdrift till försäljning. LNG betyder Liquefied Natural Gas och är alltså naturgas nerkyld till flytande form. Men naturgas är ju också fossilt? Varför satsa på naturgas när bilarna istället kan köras på biogas med nollutsläpp? LNG-bilarna släpper visserligen ut 20 % mindre koldioxid än en motsvarande dieselbil, men ändå?

– Vi behöver börja där för att få till en flotta av lastbilar som kan tankas med gas. Biogas finns ännu inte tillräcklig mängd, men när det väl finns fordon med gasmotorer fordonen kan det stimulera produktionen. Man kan sedan öka inblandning av biogas i naturgasen allt eftersom, säger Jan Strandhede.

År 2019 kommer vi även att få se en eldriven Volvolastbil som lämpar sig för stadsdistribution.

Effektiv körning

Oavsett vilket drivmedel man kör på, är det förstås av vikt att köra så bränslesnålt som möjligt. Det handlar om effektiva motorer och körteknik, men även lassets storlek. I försöket med den 30 meter långa ETT-bilen (En Trave Till) 2009-2014 visade Volvo att man kunde spara 25 % diesel genom att transportera 66 istället för 42 ton virke i varje sväng.

Modernare försök i samma anda är att låta flera lastbilar köra på rad mycket nära varandra och därigenom minska luftmotståndet. Med hjälp av trådlös teknologi kan bilarna köra med bara någon sekunds mellanrum, i en så kallad platoon. På grund av olika länders skiftande lagar om avstånd mellan fordon på vägarna är det inte möjligt att praktisera på långkörningar genom Europa. Men kanske i framtiden.